Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-12 20:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/public-service-pionjaren-fritiof-haglund-dod/

KULTUR

Public service-pionjären Fritiof Haglund död

Radio- och tv-producenten Fritiof Haglund fotograferad i december 1982.
Radio- och tv-producenten Fritiof Haglund fotograferad i december 1982. Foto: Bertil S-son Åberg/SVT

Radio- och tv-producenten Fritiof Haglund har avlidit. Han blev 93 år. Han var en pionjär i Sveriges Radio med program som ”Sportextra”, ”Hylands hörna”, och ”Kvällsöppet”.

Haglund – son till missionären David Haglund och hustrun Jenny – föddes i Wasla, Nicaragua. Efter studentexamen i Stockholm 1949 studerade han vid Hamilton Collage i USA och därefter Stockholms universitet.

1952 fick han sin första journalistanställning vid nyhetsbyrån United Press. Fem år senare kom han till Sveriges Radio.

Som producent arbetade Fritiof Haglund med en lång rad tv- och radioprogram. Däribland ”Sportextra”, ”Nattradion”, ”Ikväll”, ”Tidsspegeln”, ”Studio K”, ”Mot makten”, ”Kvällsöppet” och ”Hylands hörna” - där han var en av programledaren Lennart Hylands ”kronprinsar”.

Fritiof Haglund 1963.
Fritiof Haglund 1963. Foto: Jan Holmlund/EXP/TT

– Han var en radiojournalist med en väldigt karaktäristisk röst. De som var med då talar fortfarande alltid om hans säkra baryton. En röst som var väldigt mycket han själv och som man litade på, säger Lotta Haglund till DN, hans förstfödda av fem barn.

– Han ansågs vara en sådan som vågade säga vad han tyckte, en skjutjärnsjournalist som man sade förr. Han var verkligen oförvägen på alla sätt – och dessutom en stor fantast av jazz och tennis.

Fritiof Haglund skrev bland annat boken ”Lever revolutionen?” om samhällssituationen i Latinamerika och tilldelades Publicistklubbens Stora pris 1987. Han blev senare krönikör i Svenska Dagbladet och fri skribent från 1991.

Intresset för journalistiken följde honom genom åren.

– Arbetet var väldigt betydelsefullt för min pappa, inte minst politikbevakningen. Fast de senaste åren tyckte han att det som hände i USA var obegripligt. Han var väldigt förgrymmad över Donald Trump och det ansikte han visade av Amerika.

Ämnen i artikeln

SVT
Journalistik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt