Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 10:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/regeringen-avsatter-1-7-miljoner-till-utbildning-om-svensk-slavhandel/

KULTUR

Regeringen avsätter 1,7 miljoner till utbildning om svensk slavhandel

Märta Stenevi.
Märta Stenevi. Foto: Nicklas Thegerström

För att öka kunskapen om Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln ger regeringen Forum för levande historia i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial till skolor.

– Slavhandeln är en del av berättelsen om Sverige, säger Märta Stenevi (MP).

Den 9 oktober 1847 avskaffades slaveriet på den svenska kolonin Saint Barthélemy i Karibien. På minnesdagen närvarar jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) på Afrosvenskarnas forum för rättvisas årliga konferens i Malmö.

Där kommer Stenevi bland annat att prata om regeringens nya uppdrag till Forum för levande historia. Myndigheten, som redan arbetar med att upplysa om bland annat afrofobi, ska genomföra utbildningsinsatser kring det svenska deltagandet i slaveriet.

– Det har beretts under en tid men nu är uppdraget färdigformulerat. Det är extra glädjande att vi kunde få det klart till minnesdagen, säger Märta Stenevi.

Den första svenska slavexpeditionen ägde rum 1646, och under 1600–1800-talen uppskattas Sverige ha fört tiotusental afrikaner som slavar till Karibien.

Mellan 1784–1878 var ön Saint-Barthélemy i svensk ägo, och fungerade bland annat som transitplats för andra länders slavhandel. Enligt Stenevi är kunskapsnivån om denna del av Sveriges historia dock påfallande låg.

– Många känner inte till vilken roll Sverige hade i den transatlantiska slavhandeln. Det är också kärnan i Forum för levande historias uppdrag, att minnas vår historia och se hur det har påverkat oss, också för att kunna förändringar i samhället i dag.

Varför har vi bristande kunskaper om detta?

– Över huvud taget har rasism varit något som vi har hållit ifrån oss. Det är svårt att blunda för rasbiologiska institutet, men andra skeenden göms undan eller glöms bort. Att slavhandeln var en del av den svenska ekonomin, och att det systemet påverkade vår världssyn och rasistiska föreställningar, är ett exempel.

– Det här hör inte bara hemma i historieböcker om andra länder utan behöver också vara en del av berättelsen om Sverige, vad vi är i dag och vad vi har varit.

Har inte Sveriges lärare tillräckliga kunskaper om slavhandeln?

– Det här uppdraget ska säkerställa att det finns ett bra underlag för att rikta ljus på detta. Sedan styr inte regeringen vilket material som används i undervisningen, det är skolans och lärarens ansvar.

År 2014 presenterades en rapport om afrofobi, efter ett uppdrag från Arbetsmarknadsdepartementet, som innehöll en kunskapsöversikt av ämnet afrofobi och diskriminering mot afrosvenskar. I år har regeringen gett Brå i uppgift att göra en fördjupad studie om afrofobiska hatbrott. Stenevi ser det nya uppdraget till Forum för levande historia i ljuset av dessa insatser.

Hur kan kunskap om slavhandeln motverka afrofobi i dag?

– För många människor i Sverige är afrofobin påtaglig i vardagen och genom att se kopplingen till vår historia, precis som när det gäller antisemitism eller rasism mot samer, kan vi bättre förstå vår samtid. Det krävs mer än kunskap för att få bukt med rasism, men det här är ett sätt att belysa frågan.

Vilka andra insatser ser du som viktigast?

– Att skärpa diskrimineringslagen och ge DO bättre verktyg för att motverka diskriminering.

Uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 mars 2023 och kostnaden beräknas till 1,7 miljoner kronor. Ramanslaget till Forum för levande historia 2021 är knappt 60 miljoner.

Ämnen i artikeln

Rasism

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt