Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-27 04:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sa-blev-bokforlagen-hetast-i-fiktionen/

När konsulten Sofie (Ida Engvoll) kommer till förlaget i tv-serien “Kärlek & anarki” får hon en mindre chock i mötet med en helt annan sorts företag än hon är van vid. Här tillsammans med förlags-vd:n Ronny (Björn Kjellman).
Böcker

Så blev bokförlagen hetast i fiktionen

Både Lisa Langseths tv-serie ”Kärlek & anarki” och Lydia Sandgrens roman ”Samlade verk” utspelar sig i den svenska litteraturvärlden. Och fler berättelser om förlagen är på gång: ”Det är en konfliktyta där verkligheten ofta överträffar dikten”, säger författaren Johanna Schreiber.

De vita pappersarken har sin egen roll att spela i två av årets mest omtalade verk.

I öppningsscenen till Lydia Sandgrens debutroman ”Samlade verk”, som har chans att vinna Augustpriset på måndag, ligger förläggaren Martin Berg på vardagsrumsgolvet i sin lägenhet – i ett vitt landskap.

I drivor runt om honom finns hans texter, allt det som inte blev och det som ännu inte blivit. Mycket lite av det han skrivit är publicerat, men som förläggare är han desto mer framgångsrik.

– Ett tema i ”Samlade verk” är att ha drömmar om vad livet skulle kunna bli och sedan försöka sig på att förverkliga dem. Men av olika skäl blir ju livet sällan som vi önskar, säger Lydia Sandgren, som ser på sin fiktiva förläggare som en litterär person, snarare än en skrivande.

– Martin verkar i litteraturens tjänst, men har inte riktigt drivkraften som krävs för att själv vara en skapande människa. För honom kommer inte skrivandet ur en akut nödvändighet, i stället är han fixerad vid idén om att bli författare. Det är en typ av ungdomsfantasi som han har kvar och som för honom resulterat i en ofruktbar låsning. Hade han varit ämnad att bli författare hade han redan blivit det, säger hon, som ser sin närapå 700 sidor långa debutroman som en kärleksförklaring till skrivandet och läsningen.

– Men ärligt talat var jag nervös när jag skickade in mitt manus till Bonniers. Jag var rädd att de skulle garva ihjäl sig över min förlagsskildring. Det gjorde de tack och lov inte, säger hon.

Jag tror att konsten, berättelsen, är vägen framåt. Berättelser kan förändra människors liv

Såväl Lydia Sandgren som regissören och manusförfattaren Lisa Langseth och Johanna Schreiber, som nästa år inleder en bokserie som utspelar sig på just ett svenskt bokförlag, har valt att föra fram de i litteraturvärlden mer undanskymda personerna och personligheterna i ljuset. Bokförläggarna, redaktörerna, marknadscheferna, lektörerna, praktikanterna...

De, vars arbete är avgörande för bokens tillblivelse.

”Kärlek & anarki” är min hyllning till konsten, säger Lisa Langseth, vars hjärteknipande tv-serie toppat Netflix lista över de mest sedda titlarna i Sverige sedan den hade premiär i början av november.

– Vi lever i en tid där vi tror allt mindre på politikerna och där samhället blir allt mer sekulariserat. Jag tror att konsten, berättelsen, är vägen framåt. Berättelser kan förändra människors liv, fortsätter hon.

Langseth, hyllad regissör och manusförfattare med tre långfilmer och ett förflutet på teatern bakom sig, ville att bokförlaget i hennes första tv-serie skulle kännas ”analogt”.

Pappersbuntarna har en framskjuten roll på hennes fiktiva förlag Lund & Lagerstedt. De ligger travade på borden i ständigt växande manushögar. Vid upprörda känslor kan de flyga omkring, landar så småningom på heltäckningsmattan, blir möjligheter och till och med vändpunkter när scenerna spelas ut.

Och nya romaner vecklar ut sig.

Bara i år har det dessutom startats 54 nya bokförlag under årets första nio månader

– För mig var det jätteviktigt att vi rent scenografiskt skapade en förlagsmiljö som kändes autentisk, med högar och åter högar av papper och utskrifter. Och där kopieringsmaskinen i korridoren brummar konstant, säger Lisa Langseth på telefon från sin arbetslokal i Stockholm.

Lisa Langseth under inspelningen av ”Kärlek & anarki”.
Lisa Langseth under inspelningen av ”Kärlek & anarki”. Foto: Ulrika Malm/Netflix

Mycket har redan skrivits om hennes skildring av konsulten Sofies intåg i den svenska förlagsvärlden och de ringar på vattnet det innebär – för henne, liksom för resten av bokförlagets anställda. Den har hyllats på bred front av filmkritikerna men också av människor som arbetar inom den svenska bokbranschen.

– Att se ”Kärlek & anarki” är som att kliva in på vårt bokförlag, rent scenografiskt, säger Sofia Olsson, förläggare på Galago och filmkritiker.

Hon konstaterar att bokförlaget i sig är en plats för motsättningar och därmed en rolig fond för mellanmänskliga intriger och dråplig komik. Bara i år har det dessutom startats 54 nya bokförlag under årets första nio månader, enligt en sammanställning av Svensk Bokhandel.

– Det finns en idé om att författarlivet och att bli utgiven på ett förlag är någonting upphöjt. Alla drömmer vi ju om att bära på någon form av oupptäckt genialitet. Det ligger ett skimmer runt det, samtidigt som folk inte vill betala särskilt mycket pengar för böcker längre. Rent krasst behandlas litteratur som skit och få medelstora författare har en rimlig timlön. Det finns en intressant konflikt mellan den nya litteraturvärlden och den gamla, säger Olsson.

Lydia Sandgren går i liknande tankar.

– Personligen är jag förvånad över att bokförlaget inte utnyttjats mer i fiktionen. Det är en bra spelplats som också är tacksam eftersom det är en avgränsad värld och samtidigt en oundgänglig del av en författares värv och vardag.

Lisa Langseths porträtt av den svenska bokbranschen är både humoristiskt och gravallvarligt. Här är hon i rollen som ex-frun till författaren Stefan Lindberg och som sådan har hon precis landat en anställning på DN Kultur.
Lisa Langseths porträtt av den svenska bokbranschen är både humoristiskt och gravallvarligt. Här är hon i rollen som ex-frun till författaren Stefan Lindberg och som sådan har hon precis landat en anställning på DN Kultur. Foto: Ulrika Malm/Netflix

För Lisa Langseth kom den ambulerande konsulten först under idéarbetet.

Sofie, som räds allting som inte ryms i siffror, och som i seriens början rationaliserat bort livet i sitt liv går från företag till företag, är bra på sitt jobb och en eftertraktad karriärist. Till Lund & Lagerstedt anländer hon för att rädda bokförlaget från ekonomisk ruin och snart är situationskomiken total.

Leken som Sofie inleder med förlagets unga it-tekniker Max blir en motor och en möjlighet. Utmaningarna de ger varandra en blir möjlig väg mot ett friare, sinnligare liv.

Likt Lydia Sandgrens Martin Berg befinner sig Langseths huvudperson i en skärningspunkt. Hon, tvåbarnsmamman, som har allt och som i hela sitt vuxna liv eftersträvat kontroll och en pådyvlad normalitet börjar sakta inse vad hon försakat på vägen.

Djupt begravda drömmar väcks till liv.

– ”Kärlek & anarki” har många lager. På ytan är den underhållande, skruvad och lätt att ta till sig. Men därunder finns ett ganska starkt politiskt statement och stora frågor som sträcker sig även utanför förlagsvärlden, säger Langseth, som pratar snabbt när hon redogör för seriens klangbotten och dess ramkonflikt mellan kapitalet och konsten, mätbarhet och kreativitet.

– Tron på digitalisering och effektivisering genomsyrar hela vår tid. Samtidigt lever vi i en sådan extremt kapitalistisk tid att vi inte riktigt förmår oss att se bortom marknadstanken ens i våra mest privata relationer.

Kärnan i hennes verk, säger hon, är vansinnet. Den tunna linjen mellan normalitet och galenskap.

Anledningen till att hon valde att placera ”Kärlek & anarki” i just förlagsvärlden är att det är en tillåtande, brokig miljö.

– Det är en passande plats för att fånga upp strömningar och aktuella frågor. Personligen tycker jag att litteraturdebatten är den mest levande och brännande inom kulturen i dag.

Metoo, den stundtals tunna linjen mellan självbiografisk text och fiktion och konstnärlig frihet, är bara några av de teman som Langseth berör i seriens åtta avsnitt.

– På ett bokförlag kan alla sätt att se på litteratur samsas och krocka med varandra. Inom film är produktionen ofta mer uppdelad, samtidigt som produktionssättet är speciellt. Litteraturvärlden är mycket enklare att relatera till, säger hon, som får de flesta av sina idéer från just litteraturen.

Och som ser sig själv som författare i första hand, regissör i andra.

– Under manusarbetet blev Jonna Bornemarks bok ”Det omätbaras renässans” jätteviktig för mig när jag skulle ställa konsulttänkandet, som Sofie har, mot konsten. Kan man verkligen räkna på allting, eller finns det andra värden som inte går att mäta?

Frågan planteras hos Sofie redan i ett av tv-seriens inledande avsnitt. Hon sitter med på ett av bokförlagets utgivningsmöten och finner det apart att den litterära chefen Friedrich och hans parhäst, kommunikationschefen Denise, inte tar hänsyn till mätbara data från exempelvis läsargrupper när de fattar sina beslut.

”Vi läser texten”, säger han. ”Är den bra, då ger vi ut boken”.

Lisa Langseths litterära chef, old school-förläggaren Friedrich, spelad av Reine Brynolfsson, får kämpa hårt för sin litteratursyn i tv-serien ”Kärlek & anarki”.
Lisa Langseths litterära chef, old school-förläggaren Friedrich, spelad av Reine Brynolfsson, får kämpa hårt för sin litteratursyn i tv-serien ”Kärlek & anarki”. Foto: Ulrika Malm/Netflix

För Sofies del skulle Friedrich lika gärna kunna hävda att månen var en ost och att han just hade ätit upp den.

Runt konferensbordet samsas i den här scenen tre olika sätt att se på litteratur, menar Langseth.

– Sofie är den eftertraktade framtidsstrategen med avsikt lönsamhet, Friedrich en mer traditionell kulturman som anser att litterär kvalitet står över person. Medan Denise å sin sida är en karaktär som klivit fram kraftigt i kulturvärlden på senare år och ser litteraturen som ett medel för att förbättra samhället.

– Det är mellan de här tre synsätten som litteraturen och konsten står och väger i vår samtid.

Förläggaren Sofia Olsson känner igen sig i problematiken.

– Som bokförläggare på ett mellanstort, svenskt förlag måste man i dag vara alla de här tre typerna i samma person. Man behöver vara vidrig och vinstdrivande, men också den fria konstnärssjälen och marknadsmänniskan som tar hänsyn till författarens räckvidd i sociala medier och tja, bokens förutsättningar att nå ut och sälja bra. Helst skulle jag gärna bara vara en Friedrich, dricka punsch hela dagarna och diskutera litterär kvalitet.

Hon tillägger:

– En sak som jag tycker ”Kärlek & anarki” fångar på ett lysande sätt är den här relationen mellan förlaget och författaren. Det finns en risk att man tvingas slicka uppåt och sparka nedåt. Ibland är det författaren som är beroende av förlaget, men lika ofta kan förlaget vara beroende av att hålla en viktig författare på gott humör. Detta lismande finns komiskt återgivet också i den franska serien ”Ring min agent”, om en samling filmagenter.

Lydia Sandgren ser sin debutroman som en kärleksförklaring till skrivandet och läsandet.  ”Personligen är jag förvånad över att bokförlaget inte utnyttjats mer i fiktionen”, säger hon.
Lydia Sandgren ser sin debutroman som en kärleksförklaring till skrivandet och läsandet. ”Personligen är jag förvånad över att bokförlaget inte utnyttjats mer i fiktionen”, säger hon. Foto: Tomas Ohlsson

Även Lydia Sandgren intresserar sig för det stundtals flytande förhållandet mellan förlaget och författaren. Det ömsediga beroendet. Sensibiliteten som krävs för att lotsa en författare genom den konstnärliga processen.

I sin roman skriver hon bland annat: ”Enligt Martins erfarenhet fungerade uppfostringsstrategin att vara ömsom snäll, ömsom sträng lika bra på konstnärssjälar som på barn, men det gällde att säga rätt sak vid rätt tillfälle.”

Att bokbranschen, särskilt de senaste tio åren, genomgått en rad strukturella förändringar med bitvis turbulenta uppköp och rationaliseringar, är en av anledningarna till att författaren Johanna Schreiber valt att placera sin kommande roman ”Mellan raderna”, den första i en planerad bokserie om det fiktiva Schantz förlag, i bokvärlden.

– Sedan jag debuterade som författare har det skett många dramatiska förändringar. Litteraturvärlden är en otroligt spännande plats. Mitt intryck av människorna som jobbar på förlagen är att de lever enligt devisen ”work hard, play hard”.  De jobbar otroligt hårt, men är också extremt bra på att festa. Jag älskar att stå i baren på Park på Bokmässan och lyssna på skvaller, se vilka som pratar med varandra och försvinner tillsammans.

– Mycket av det som hänt i branschen de senaste åren är så pass skruvat att det knappt passar i en roman. Som att Petter Stordalen anordnade en megafest på Bokmässan för att sedan sno med sig två av Bonniers bästa förläggare när han startade förlag i Sverige, säger Johanna Schreiber.

– Det är en konfliktyta där verkligheten ofta överträffar dikten.

Johanna Schreibers kommande bokserie utspelar sig på ett svenskt bokförlag. Hittills finns tre romaner inplanerade, varav den första som släpps i vår kretsar kring den nyskilda pr-strategen Emily som på en förlagsfest träffar den karismatiska serietecknaren Herman.
Johanna Schreibers kommande bokserie utspelar sig på ett svenskt bokförlag. Hittills finns tre romaner inplanerade, varav den första som släpps i vår kretsar kring den nyskilda pr-strategen Emily som på en förlagsfest träffar den karismatiska serietecknaren Herman. Foto: John Guthed

Även Lisa Langseth låter sina karaktärer levitera mot årets litterära höjdpunkt på Västkusten. Trots att karaktärerna stundtals är grovt mejslade och medvetet skruvade eftersträvade hon en varsam realism i sitt porträtt av bokbranschen.

– Realismen är jätteviktig för att människor ska kunna relatera till berättelsen. Jag har flera vänner i litteraturvärlden, vars namn jag lovat ska förbli hemliga, som jag har testat manuset på.

Lena Endre, Camilla Läckberg och Stefan Lindberg är bara några av de som dyker upp som sig själva i tv-serien. Själv gör Langseth en roll som ex-frun till den sistnämnda. Hennes karaktär har precis fått anställning på just DN Kultur när Lindbergs nakna romanporträtt av henne kläs i hårda pärmar.

Det är förlagets vd Ronny som ger henne boken – då han ser en chans att släta över en skandal med en annan som är bättre för försäljningen.

Raskt skriver ex-frun ett brännande försvarstal i kulturdelen.

Och trots att denna sekvens är kort och solklart jävig gestaltar den en författares största skräck; den att bli kastad under bussen av sitt eget förlag.

– Som skrivande person vet jag att man ofta hämtar stoff från sitt eget liv, men det är ju skillnad på det och att begå illa inlindade karaktärsmord på människor i sina verk, säger Langseth, som skrev sidohistorien med Stefan Lindberg i åtanke.

– Jag vet inte varför, men han dök upp i mitt huvud när jag arbetade med scenen. För mig är han arketypen av en författare i sin uppenbarelse. Lång, gänglig, otroligt manlig. Det är inte alla som har tillräckligt med självdistans för att gå in och göra en nidbild av sig själv så jag är glad att han vågade bjuda på det.

Att hon skulle göra en skådespelarinsats var inte bestämt på förhand. Men att hon langade in sig själv gav en ytterligare dimension till inspelningen, tycker hon.

– Vi spelar ju alla roller i livet, på olika sätt, och att låta människor spela nidversioner av sig själva hjälper till att peka på det, vi vet ju aldrig vad som är sant eller falskt om varandra i det vanliga livet heller. Sen är det ju väldigt lustigt att vi alla sitter och tittar på berättelser där vuxna människor låtsas vara någon annan, att vi går med på den överenskommelsen är så underbart barnsligt på ett vackert sätt. Jag ville påminna om att vi även som vuxna går med på mer av lekens överenskommelse än vad vi faktiskt förstår. Vi är kanske inte så rationella varelser som vi vill tro helt enkelt, säger Lisa Langseth.

Läs mer:

Sex andra verk som utspelar sig i förlagsvärlden

Så tycker bokbranschen om ”Kärlek & anarki”

Läs en intervju med Ida Engvoll som spelar huvudrollen i ”Kärlek & anarki”

Läs DN:s recension av ”Kärlek & anarki”.

Ämnen i artikeln

Böcker
Netflix
Tv-serier

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 6 Lisa Langseth under inspelningen av ”Kärlek & anarki”.
Foto: Ulrika Malm/Netflix
Bild 2 av 6 Lisa Langseths porträtt av den svenska bokbranschen är både humoristiskt och gravallvarligt. Här är hon i rollen som ex-frun till författaren Stefan Lindberg och som sådan har hon precis landat en anställning på DN Kultur.
Foto: Ulrika Malm/Netflix
Bild 3 av 6 Lisa Langseths litterära chef, old school-förläggaren Friedrich, spelad av Reine Brynolfsson, får kämpa hårt för sin litteratursyn i tv-serien ”Kärlek & anarki”.
Foto: Ulrika Malm/Netflix
Bild 4 av 6 Lydia Sandgren ser sin debutroman som en kärleksförklaring till skrivandet och läsandet. ”Personligen är jag förvånad över att bokförlaget inte utnyttjats mer i fiktionen”, säger hon.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 5 av 6 Johanna Schreibers kommande bokserie utspelar sig på ett svenskt bokförlag. Hittills finns tre romaner inplanerade, varav den första som släpps i vår kretsar kring den nyskilda pr-strategen Emily som på en förlagsfest träffar den karismatiska serietecknaren Herman.
Foto: John Guthed
Bild 6 av 6