Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-25 23:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sa-ska-svenska-biografer-overleva-krisen/

Film

Så ska svenska biografer överleva krisen

Foto: Mickan Palmqvist

Med coronarestriktioner och uppskjutna storfilmer beräknar världens största biografkedja, AMC Entertainment, att företagets kassa tar slut vid årsskiftet eller tidigt nästa år.

I Sverige har samtidigt en lättnad av publikreglerna skjutits på framtiden. Så hur länge kan de svenska biograferna hålla sig vid liv?

”Batman” med Robert Pattinson. Nya James Bond-filmen ”No time to die”. Pixars familjesatsning ”Själen” – listan över filmer vars premiärer skjutits på framtiden eller som går direkt till strömningstjänsterna utan att passera biograferna kan göras lång.

AMC Entertainment är världens största biografkedja och har med sina dotterbolag omkring 600 biografer i USA och ytterligare några hundra runt om i världen. I deras europeiska filial Odeon Cinemas Group ingår bland annat svenska Filmstaden.

Nu varnar AMC Entertainment för att de kan få slut på pengar redan vid årsskiftet eller tidigt under nästa år, under rådande förutsättningar. En faktor som beskrivs som avgörande för företagets utveckling är just att flera storfilmer skjutits på eller gått biograferna förbi.

Även svenska biografer har drabbats hårt av coronapandemin och publikgränsen som kommer med den. Flera storfilmers oklara framtid på bioduken får också konsekvenser på marknaden här.

– Jag tror att läget är väldigt akut i Sverige och det är därför bråttom med pengarna som kulturministern aviserat. Det kommer att hjälpa en del, men kanske mest för de mindre biograferna, eftersom det finns ett tak för hur mycket stöd man kan få, säger Peter Fornstam, vd för Svenska Bio och ordförande för Sveriges biografägareförbund.

Svenska Bio har hittills i år gått back 70 miljoner kronor på grund av pandemins konsekvenser. Filmstaden vill inte ge en exakt siffra på hur stora deras förluster varit men marknadsdirektören Helena Eklund säger att de i dag har en kapacitet på ungefär 25 procent jämför med före pandemin.

– De uteblivna storfilmerna har så klart stor påverkan på oss. Vi har fortfarande många gäster som vill gå på bio. På helgerna är det, utan storfilmer, i många salonger slutsålt till den kapacitet vi kan fylla salongerna. Samtidigt är det många som är besvikna och det är svårt att planera när filmer flyttas eller försvinner, säger Helena Eklund.

Hon vill inte spekulera i vad AMC:s situation i förlängningen kan få för konsekvenser för Filmstaden.

Foto: Mickan Palmqvist

Tidigare i höstas chockade Disney med att låta nysatsningen ”Mulan” landa direkt på strömningstjänsten Disney+ och i veckan presenterade företaget en omorganisering som innebär att de ska lägga större fokus vid strömmat material framöver. Att Pixars ”Själen” också skippar biopubliken för premiär på Disney+ har fått europeiska biografer att rasa och Internationella unionen för biografer, UNIC, varnar för att det kan vara för sent när Hollywoodproduktionerna i framtiden vill återvända till bioduken.

– Vi tycker att det är jättetråkigt. Många har haft sina bästa och första biominnen med Disneys tecknade filmer. Det är en speciell upplevelse man delar med andra människor. Det är något helt annat att se film på stor duk, än i hemmet, säger Helena Eklund.

Peter Fornstam på Svenska Bio säger att helgernas biljettintäkter är helt avgörande för att många biografer ska överleva, men att de inte har en chans med dagens publikgräns på 50 personer.

– Vi är väldigt beroende av de stora filmerna. Hade 50-gränsen inte funnits så kanske vi hade klarat det. Jag hade inte varit lika kritisk om alla branscher hade en sådan gräns att förhålla sig till, men vissa näringar har en gräns och andra inte. Varför är det okej att göra vissa saker? Det är därför det finns en viss bitterhet från oss, säger han.

Hur ska ni klara den här krisen?

– Det handlar om att skära kostnader. Till slut går det inte längre att betala hyror till exempel. Många fastighetsägare har redan gett rabatter men det finns förstås gränser för hur mycket sånt vi kan få. Jag kan tänka mig att det kan bli så att man drar ner antalet öppna kvällar framöver och att vi kanske måste varsla personal.

Foto: Mickan Palmqvist

Även Filmstaden hade hoppats på ett besked från regeringen som gjort att de kunnat välkomna en större publik.

– Vi hade sett fram emot att få öppna upp för 500 gäster per salong men bara att få släppa in 200 gäster hade spelat jättestor roll för oss, som har så pass stora salonger. Det är väldigt ordnat, du har bokat i förväg, du har din plats och du vet att det är tomma platser bredvid dig. Vi hoppas verkligen att det ska komma ett nytt beslut och ett nytt datum för besked att se fram emot, säger Helena Eklund.

Det är inte bara för AMC som framtiden är oviss. Cineworld, en annan av världens största biografkedjor, kom tidigare i oktober med beskedet att de tillfälligt stänger hundratals biografer i USA och Storbritannien. Något som påverkar tiotusentals anställda och resulterade i att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson uppmanade britterna att gå på bio igen.

Jonas Holmberg är konstnärlig ledare på Göteborgs filmfestival och han tror att jättarnas kriser kan påverka hur vi ser på film i framtiden.

– Det är ett högt spel man spelar nu. Det riskerar att få oåterkalleliga konsekvenser för branschen, säger han.

Han har sett hur maktbalansen i filmindustrin under flera år förskjutits så att strömningsaktörerna fått allt större inflytande i förhållande till biograferna.

– Disney är den absolut största aktören när det gäller storfilmerna, samtidigt är det de stora aktörerna som har störst problem, säger Jonas Holmberg.

Han tror att ett allt större fokus på strömmade filmer också kommer att få konsekvenser för det konstnärliga uttrycket.

– En konstnär gör en film för stor duk på ett annat sätt än för skärmen. Det finns också exempel på att man använder sig mer av närbilder. Filmer som är gjorda för biografen kan också ställa högre krav på tittaren, man har en högre koncentration.

Göteborgs filmfestival är i dag helt beroende av den biografinfrastruktur som Filmstaden och andra större aktörer på marknaden står för. Om de inte längre har råd att betala hyrorna påverkar det därför hela ekosystemet. I år blir filmfestivalen annorlunda på grund av pandemins förutsättningar men Jonas Holmberg säger att den också kan förändras på sikt.

– Vi har påverkats jättemycket ekonomiskt av pandemin. Långsiktigt är det avgörande hur stödpaketen fördelas och vi kommer att behöva stöd för att klara att driva det här i fortsättningen. Stor del av vår verksamhet finansieras ju av biljettintäkter, säger han.

Hur länge kommer ni klara er ekonomiskt?

– Det är otroligt svårt att veta, eftersom allt förändras så snabbt hela tiden. Om du hade frågat mig förra veckan, innan en ändring av publiktaket sköts fram, hade jag säkert sagt något helt annat.

Katrina Mathsson är verksamhetsledare på Folkets Bio, som driver 19 biografer runt om i landet, och representerar också föreningen Filmdistributörerna. Hon säger att de sedan sommaren har haft en mängd premiärer och att det är ett högt flöde av nya filmer på deras biografer. Att det inte går att skjuta filmerna mer på framtiden eftersom de redan köpt in och planerar för nya filmer nästa år.

– När vi håller i gång premiärerna så håller vi också i gång hela infrastrukturen för filmen. På ett sätt är det lite business as usual fast med väldigt, väldigt begränsad publik, säger Katrina Mathsson.

Hon hoppas också att de uppskjutna storfilmerna kan ge mer utrymme för andra filmer på biokedjornas repertoar.

– Om det blir luckor hos Filmstaden kanske de kan visa någon annan film också. Så fort de har en ”Tenet” tar det upp 90 procent av deras salonger. Vilket också gör att det blir viktigare och viktigare för biografer utanför Filmstaden att hålla öppet.

Hur har Folkets Bio klarat sig ekonomiskt under den här perioden?

– Hade vi inte fått extrastöden hade vi inte funnits kvar i dag, säger Katrina Mathsson.

Hur framtiden ser ut är oviss men Mathsson är tydlig med att Folkets Bio inte kommer att klara sig utan fortsatt ekonomiskt stöd.

– Vi räknar med att hela 2021 kommer att vara ett tufft år för oss.

Samtidigt säger hon att pandemin tydligt har satt fingret på de olika villkoren för olika delar av filmbranschen.

– Våra vinstkrav är inte så höga, vi är en kulturverksamhet. Det har visat sig att det är en väldigt stor fördel med ägare som inte är långt bort.

Läs mer:

Europeiska biografer rasar mot beslut att släppa ”Soul” på Disney+

Kulturbranschen kritisk efter utebliven publikhöjning

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt