Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-21 01:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sanna-den-som-kor-ska-inte-skvatta/

Kultur

Sanna: Den som kör ska inte skvätta

Resultatet av fint snöfall i Stockholm.
Resultatet av fint snöfall i Stockholm. Foto: Magnus Hallgren

Kåseri. När jullovet är långt och chokladbehoven är mättade - vad gör man? Kliver ut i gatan?

Jag är trött på varm choklad, säger en och tillägger men okej då.

Vad annars kan man beställa?

Allas skor är våta, mössorna är våta, fast det finns infravärme och trevligt sällskap. Vi håller humöret och konversationen uppe, vi har alltid saker att prata om.

Jag är så trött på att vara hemma, men vart ska man ta vägen?

Kyliga kaféer och kalla händer.

En dag beklagar jag mig inför en kompis i Helsingfors. Hon säger att hon simmar utomhus varje dag, i en uppvärmd bassäng som finns där. Annars har hon också tråkigt. Jag blir ändå avundsjuk.

Så vi fikar för femtioelfte gången, men fika för oss, några personer, går på flera hundra, men vad gör man inte för att stödja professionella bagare av croissanter med fyllning av varm chokladkräm? Men så en dag säger alla nej till fler brownies och chokladbollar, ja, hela kladdkaketaket är nått. Kakao till bristningsgränsen. Jag beklagar mig för jag har redan betalat för allt, inklusive fluffig vispgrädde.

Men också tjattaket är nått, jag rycker på axlarna, tar hem resterna och går och lägger mig först i familjen. Jullovet är oändligt och allt utom youtube är stängt.

När jag gick i skolan var jullovet två veckor långt, inte fyra, och det var aldrig pandemi, det här var till och med på den tiden ingen hade hört talas om ”vinterkräksjuka”. Hade man något i den vägen var det maginfluensa, hade man otur fick man halsfluss. Nästan alltid var man frisk.

Till och med jag blir lite glad när snön kommer, jag föredrar milt väder men jag är bekymrad över klimatet. Det känns bra med kyla. Dessutom blir det ljusare av snö.

Men snart dränker slasket alla drömmar om en vadderad stad, en sådan där gatorna är inbäddade och alla blir snälla.

På Birger Jarlsgatan kör en svart och smutsig bil genom decimeterdjupa pölar i en fart som får vattnet att stänka i en båge flera meter. Jag tycker att den som sitter i karossen med sätesvärme i rumpan när det är dåligt väder kan vara snäll faktiskt så jag säger något fult. Det spelar noll roll för ingen hör.

Det är slutet av lovet och jag har kapitulerat, jag försöker jobba och säger att de får göra vad de vill så länge de inte stör och helst diskar.

En natt när jag ska somna spelar de stress, kvällen därpå är jag med och visar att jag minsann minns hur man gör.

Läs fler kåserier av Sanna, till exempel om årets nya ord och annat som inte går att förstå.

Ämnen i artikeln

Kåserier

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt