Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-29 11:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sara-delshad-hana-al-khamri-ruckar-pa-den-manliga-eliten-i-saudiarabien/

KULTUR

Sarah Delshad: Hana Al-Khamri ruckar på den manliga eliten i Saudiarabien

Foto: Henrik Montgomery/TT

I ”Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia” skildrar Hana Al-Khamri livet som kvinnlig journalist i Saudiarabien. Sarah Delshad ser en muslimsk feminism ta form.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Hur är det att vara kvinna och journalist i det könssegregerade Saudiarabien? Ett land där kvinnor praktiskt taget anses juridiskt omyndiga och som klassas som ett av de farligaste att vara journalist i. I sin debutbok ”Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia” (Natur & Kultur) möter Hana Al-Khamri kvinnliga saudiska journalister vars berättelser ger inblick i en sluten nation med extremt konservativa normer och rigorösa religiösa lagar.

Hana Al-Khamri jobbade åren 2005-2009 på kvinnoredaktionen på tidningen Al-Madina i Jeddah. För att förstå vidden av den könsapartheid som existerar i landet, behövde hennes far exempelvis under fem års tid skjutsa henne fram och tillbaka till arbetet.

Sedan 2011 är hon bosatt i Sverige och verksam som frilansskribent och föreläsare, och hennes nya bok fyller mig med muslimskt feministiskt framtidshopp. De muslimska kvinnoporträtten är starka och jag slås gång på gång av modet. Som när Al-Khamri vägras tillträde till en konferens arrangerad av advokatsamfundet:

”I ett ögonblick av desperation sa jag: ‘Men jag är ingen kvinna. Se mig inte som en kvinna. Jag är journalist. Glöm bort att jag är kvinna. Ni vill förbjuda mig att utföra mitt uppdrag. Det är inte rätt!'”

I sin bok ”The forgotten queens of islam” menar den muslimska historikern Fatima Mernissi att det finns en självklar skillnad mellan det gudomliga budskapet och religionen som maktutövning. Kvinnans lägre status i den muslimska världen har ingen egentlig grund i religionen, utan är ett resultat av att hennes rättigheter står i motsats till den manliga, muslimska elitens egoistiska strävan. Vilket även blir tydlig i Hana Al-Khamris bok. Den här liknelsen upprepas flitigt av imamerna vid fredagsbönen:

”Har ni någonsin sett öppen frukt full av flugor som andra människor sedan äter av? Nej, därför är det viktigt att den muslimska kvinnan täcker sin kropp likt den frukt som Gud har skapat för vår skull.”

Damtoalett på flygplatsen i Saudiarabiens huvudstad Riyadh
Damtoalett på flygplatsen i Saudiarabiens huvudstad Riyadh Foto: Henrik Montgomery/TT

Det får mig att tänka på när Aftonbladet för några år sedan rapporterade om en imam i Göteborg som under en föreläsning sa att 12-åriga flickor hamnar i helvetet om de inte täcker sig. Han liknade dem vid diamanter eller guld och frågade åhörarna vad man gör med dyrbarheter: ”Ställer fram dem eller skyddar dem?” Han har även jämfört kvinnor med choklad. De som är insvepta i papper ska man ta, de oförpackade tar flugorna.

Islamforskaren Leila Ahmed skriver i sin bok ”Women and gender in islam” att det förtryck kvinnor i Mellanöstern utsätts för kommer av patriarkala tolkningar av islam, inte av religionen i sig. Skulle Gud förespråka orättvisa? Självfallet inte. Inför Gud har mannen och kvinnan samma värde, de straffas och belönas på lika villkor.

”Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia” ruckar på den manliga muslimska elitens makt och fungerar som en form av muslimsk feminism. Hana Al-Khamri ger den muslimska kvinnan utrymme, och på så vis förser hon världen med muslimsk kvinnokraft. En kraft jag saknat och bara önskar se mer av.

Det påminner om den pakistansk-amerikanska teologen Riffat Hassans resonemang:

”Gud kan aldrig göra sig skyldig till orättvisa, tyranni, förtryck och felaktigt handlande. Således kan inte Koranen, som Guds ord, hävdas som grund för mänsklig orättvisa, och den orättvisa muslimska kvinnor har utsatts för, kan inte ses som härstammande från Gud.”

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt