Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 21:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/scenkonstmuseet-bjuder-upp-till-dans-i-ny-utstallning/

Konst

Scenkonstmuseet bjuder upp till dans i ny utställning

Scenkonstmuseet öppnar utställningen ”Everybody dance!” den 17 oktober.
Scenkonstmuseet öppnar utställningen ”Everybody dance!” den 17 oktober. Foto: Miki Anagrius

Skaka sina lurviga, ta en svängom eller dansa. Kärt barn har många namn. I den kommande utställningen ”Everybody dance!” visar Scenkonstmuseet upp delar av danshistorien.

Videoinstallationer, vr-glasögon, bildmaterial och dansdängor är inslag i Scenkonstmuseets kommande utställning. ”Everybody dance!” öppnar den 17 oktober och pågår till augusti nästa år.

Bland utställarna finns Anna Gavanas. Hon är DJ, socialantropolog och författare till den arkivhistoriska boken ”Från diskofeber till rejvhysteri i den svenska dansmusikhistorien”.

– Med utställningen hoppas jag att besökare inser hur betydelsefull den sociala dansen är. Jag hoppas också att de får uppleva dansens magi trots pandemin. När vi rör oss tillsammans upplever vi stark gemenskap, säger hon och fortsätter.

– Poängen med utställningen är att besökarna ska ryckas med. Utrymmena blir till dansgolv med coronasäkra avstånd.

Anna Gavanas har bidragit till den kommande utställningen ”Everybody dance!” på Scenkonstmuseet.
Anna Gavanas har bidragit till den kommande utställningen ”Everybody dance!” på Scenkonstmuseet. Foto: Anna Öström

”Everybody dance!” är ett samarbete mellan Scenkonstmuseet i Stockholm, Teatermuseet i Helsingfors och Norsk senter for folkemusikk och folkedans i Trondheim.

Utställningsmaterialet skildrar danshistorien från tidigt 1900-tal till i dag.

Anna Gavanas har tillsammans med kollegan Peter Ericsson (eller DJ Aimnbreak) på Merkaat recordings skapat en två timmar lång vinylmix till ett av utställningens rum. På rummets väggar projiceras samtidigt video i realtid. Installationen är skapad av konstnären Øystein Kjørstad Fjeldbo.

– Låtarna är en blandning av sådant vi har testat på olika klubbar med skild publik de senaste tio åren. I en oförutsägbar och medryckande mix hörs alla möjliga genrer. Alltifrån instrumentaldisco till afrocolombiansk musik, tech-house och grekisk acid, säger Gavanas.

Vidare har hon bidragit med omfattande video- och bildmaterial. Under arbetet med boken ”Från diskofeber till rejvhysteri” fann hon via Elisabeth Tegners rejvarkiv elva stycken VHS-band från rejv på tidigt 90-tal.

– Filmerna är väldigt tidstypiska i klädsel, dekor och dansstil. Till exempel ”plocka äpplen”-dansen som var populär då. Sedan har jag ställt ut flyers och foton från den elektroniska dansmusikhistorien, ända tillbaka till 60-talet.

Du är både socialantropolog och DJ. Vad är orsaken till att människor vill dansa i grupp?

– Vi behöver upplevelsen där gränsen mellan vår egen och andras kroppar upphör. Då det går att glömma vardagen. Det kan också vara en plattform för aktivism. Till exempel uppkom disco bland homosexuella och marginaliserade män i USA. Den scenen gjorde att dansgolv befriades från heteronormativa regler. Alla dansade tillsammans, i stället för att män skulle bjuda upp kvinnor. En politisk akt, men inte nödvändigtvis med en politisk agenda.

Läs mer:

Ökning av rejvfester under coronapandemin

Ämnen i artikeln

Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt