Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 06:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/skelleftea-stoltserar-med-sveriges-hogsta-trahus/

KONST | RECENSION

Skellefteå stoltserar med Sveriges högsta trähus

Kulturhuset Sara, sett från söder och Skellefteå centrum.
Kulturhuset Sara, sett från söder och Skellefteå centrum. Foto: Åke E:son Lindman

I dag invigs Sara kulturhus i Skellefteå, ett av världens högsta trähus. DN:s Tomas Lauri ser ett levande hus för kultur dominerat av en varm träkänsla, men saknar en mer vågad och övertygande gestaltning.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Sara kulturhus i Skellefteå, som döpts efter den västerbottniska författaren Sara Lidman, är Sveriges högsta och världens näst högsta trähus med sina 20 våningar och 74 meter.

Inför invigningen har det pratats mycket om trä. Det med all rätt. Ekologiskt sett kan inget mäta sig med träbyggnader i dagsläget.

Men hela det komplex som kulturhuset utgör har nu till stora delar en fasad i glas. Liksom dess högdel, som är ett hotell. Däremot dominerar en varm träkänsla, såväl exteriört som interiört i husets lägre delar, där kulturen breder ut sig över ett innerstadskvarter.

Kulturhuset Sara i Skellefteå, ritat av White arkitekter, sett från norr.
Kulturhuset Sara i Skellefteå, ritat av White arkitekter, sett från norr. Foto: Åke E:son Lindman

Fast trä är bara en sak som gör Sara Kulturhus märkvärdigt. Som alltför få byggnader i vår tid symboliserar huset samhällsförändring. Skellefteå kommun, vars invånare sakta blev allt färre och äldre, ställde för tio år sedan frågan vad invånarna önskade sig. Ett rikare kulturliv var ett av svaren.

Sara kulturhus skickar i den bemärkelsen ett budskap om hopp till de flesta små och medelstora städer. Satsningen är ett eko från en annan tid, ett folkhem där kommuner byggde bibliotek, teatrar och konsthallar i större omfattning än i dag.

Redan i arkitekttävlingen var det självklart att detta skulle bli ett hus där all kultur kunde samlas. Sex scener, stadsbiblioteket, konsthall, verkstäder och konferenshotell skulle få plats.

Stora scenen i Kulturhuset Sara
Stora scenen i Kulturhuset Sara Foto: Åke E:son Lindman

Målet för kommunen har varit ett flexibelt hus där de flesta ytor kan användas på många sätt. Allt eftersom budgeten på 600 miljoner visat sig svår att hålla har kritiken vuxit.

Facket befarar att kommersiella aktiviteter alltid kommer att ha företräde eftersom huset sålts till ett bolag. Skellefteå konsthall delar exempelvis ett utrymme med Museum Anna Nordlander där även andra utställningar ska kunna hållas.

Men det hus jag besöker några dagar före invigningen är ett levande hus för kultur. Känslan är att alla kulturyttringar är tillåtna och pågår samtidigt. Högt som lågt.

Inomhustorget i Kulturhuset Sara
Inomhustorget i Kulturhuset Sara Foto: Jonas Westling

Ingenstans märks detta lika tydligt som i det öppna inomhustorget, som med sin så kallade kulturtrappa är husets centrala punkt. På själva torget står en tillfällig utställning om de senaste årens bästa svenska träarkitektur.

Härifrån når jag konsthallen där Sara-Vide Ericsons närgångna målningar från Sara Lidmans Missenträsk är först ut. Ateljén för barn och unga ligger alldeles intill. Från torget har jag dessutom visuell kontakt med bibliotekets alla böcker och staden utanför.

När jag går över torget öppnar någon plötsligt entrén till stora scenen och repetitionerna når ut. Där på torget är kultur ett ständigt pågående arbete, långt mer än bara de ögonblick man köper biljett för att se. Sara Lidman hade sannolikt känt sig hemma i ett hus där verkligheten gör sig så tydligt påmind. En sprakande kulturverkstad.

Kultuttrappan vid inomhustorget/Södra Foajén
Kultuttrappan vid inomhustorget/Södra Foajén Foto: Jonas Westling

Men själva huset kunde ha varit mer vågat. Bortser man från att det är i trä påminner det till formen lite för mycket om ett vanligt svenskt höghus från mitten av 1900-talet, som Skatteskrapan i Stockholm. Den följer också ett typiskt mönster från projekt som Malmö Live och Väven i Umeå (som tilldelades Kasper Salinpriset 2014). Själva höghuset är precis som där ett hotell med milsvid utsikt.

Om man velat göra byggnaden mer dynamiskt skulle delar av konsthallen eller någon av scenerna ha placerats högst upp. Då hade man också förmedlat ett annat budskap till staden Skellefteå.

Att bygga i trä är inte nog för att skapa stor arkitektur, det hade också behövts en mer övertygande gestaltning. Det robusta huset har en del inkonsekventa detaljer. Ingen av dem lär direkt hindra kulturövningen, men saker som flera olika typer av trappor (tyvärr några i stål) och flera olika sorters trappräcken ger ett rörigt intryck.

Kulturtrappan vid inomhustorget/Södra Foajén
Kulturtrappan vid inomhustorget/Södra Foajén Foto: Jonas Westling

Det finns också större missar. Huset är tänkt att vara en del av ett viktigt rörelsestråk från tågstationen till ett av stadens torg, i Norrbottniabanan med planerad öppning 2024. Men tyvärr hänger den stora scenen ner i stråket och gör det otympligt och trångt.

Mest trist är ändå att man täckt skrapans översta två våningar med en mörk luva av solpaneler. I visionsbilderna inför bygget saknas den. Där är huset i skirt glas hela vägen upp så att träet syns.

Ekologiskt är det ett bra initiativ med solceller. Men att skylta med dem och låta dem ta udden av uttrycket är tanklöst. Det finns stor risk att just denna solteknik snart blir inaktuell.

Hållbarhet inom arkitekturen är inte minst att tänka långsiktigt.

Sara Lidmans berättelser kommer säkert att väga tungt även om hundra år. Tveksamt om Sara kulturhus gör det.

Läs mer om konst

Ämnen i artikeln

Konst
Arkitektur

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt