Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 08:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/skulptoren-anna-petrus-forblir-undflyende-i-marie-rehnbergs-biografi/

BÖCKER | RECENSION

Skulptören Anna Petrus förblir undflyende i Marie Rehnbergs biografi

”Lejon” i tenn, Anna Petrus för Svenskt Tenn, 1926. Fortfarande i produktion.
”Lejon” i tenn, Anna Petrus för Svenskt Tenn, 1926. Fortfarande i produktion. Foto: Bokförlaget Arena

Mycket lite personligt finns bevarat om skulptören och industrikonstnären Anna Petrus. Marie Rehnbergs biografi följer hennes gärning från början till slut. Men det är svårt att få grepp om personen bakom föremålen, skriver Lotta Jonson.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

”Om du gör något galet så gör något riktigt galet, annars inte alls” skriver Anna Petrus till sin kollega och vän Siri Derkert. Brevcitatet återges i biografin ”Anna Petrus: Skulptör, industrikonstnär och pionjär”, om en ytterst produktiv, mångsidig och modig svensk kvinnlig konstnär, verksam för hundra år sedan.

Hennes namn hade nästan glömts bort när Nationalmuseum presenterade henne i utställningen ”Kvinnliga pionjärer” 2015. I ”Swedish Grace” (på samma museum) finns i sommar skulpturer, reliefer och ikoniska tennföremål formgivna av henne.

Anna Petrus föddes 1886 i Uppsala. Fadern ville att hon skulle läsa juridik men inget kunde hindra henne från att studera skulptur i London och senare gå på målarskola i Stockholm. Ett arv efter modern hade nämligen gjort henne ekonomiskt oberoende.

Genom åren jobbade hon i flera olika material och genrer. Hon samarbetade med landets mest kända arkitekter, deltog i utställningar utomlands och designade inredningsdetaljer till M/S Kungsholm 1928. Men så drog hon sig tillbaka 1930, bara 44 år gammal. Marie Rehnbergs biografi antyder att hon då var både fysiskt och psykiskt utmattad. Inte osannolikt med tanke på hur mycket hon åstadkommit efter debututställningen 1916.

Bild 1 av 2 Marie Rehnbergs biografi ”Anna Petrus. Skulptör, industrikonstnär och pionjär”.
Bild 2 av 2 ”Stjärnhimlen”, gjutjärnsrelief formgiven för röksalongen i M/S Kungsholm, 1928.
Foto: Bokförlaget Arena

Det finns inte mycket personligt bevarat om Anna Petrus. Hon tycks inte heller ha haft intresse av att dokumentera sitt arbete. Tidens kvinnliga formgivare arbetade ofta utan att signera sina verk. Särskilt om de klev in på ett mer manligt dominerat konstnärligt fält, som att arbeta i gjutjärn till exempel. De fick också utstå en hel del hånfullheter. Så här skrev en konstkritiker om Anna Petrus: ”Hon hör till de konstnärinnor som i sin konst äro mera maskulina än karlarna själva och kanske just därigenom förråda ett uns kvinnlig svaghet.” Att sådana ord sårade vet vi bland annat genom en intervju publicerad i Dagens Nyheter 1917 och som finns återgiven i biografin.

Marie Rehnbergs biografi följer Anna Petrus konstnärsgärning från början till slut. Men det är svårt att få grepp om personen bakom föremålen

I sitt formspråk var Anna Petrus klassicerande men också expressiv och plastisk. Hennes skulpturer är både realistiskt avbildande och samtidigt avskalade och abstrakta. Märkligt moderna, helt enkelt. Hon hade dessutom förmågan att kombinera och återanvända figurationer och motiv gång på gång – på nya sätt. Här anas en stor designbegåvning, som hon bland annat praktiserade i formgivningen för Svenskt Tenn: lejonljusstakar, bläckhorn, askar och fat. Somligt finns fortfarande i produktion.

Marie Rehnbergs biografi följer Anna Petrus konstnärsgärning från början till slut. Men det är svårt att få grepp om personen bakom föremålen. I inledningen nämner författaren en urna där ”friheten, kraften och rytmen” i motivet griper tag i henne: ”Urnan var tillskriven Anna Petrus, men vem var hon?” Efter läsningen är frågan fortfarande obesvarad, tyvärr.

Läs fler av DN:s bokrecensioner och fler texter av Lotta Jonson.

Ämnen i artikeln

Böcker
Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt