Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 23:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sprakkronika-nya-ramar-aktiveras-i-dessa-tider/

Kultur

Språkkrönika: Nya ramar aktiveras i dessa tider

Foto: Zoonar GmbH/Alamy Stock Photo

Det är inte bara språket och vår användning av vissa ord och fraser som har förändrats under pandemin – utan även vårt tänkande i hur redan etablerade uttryck blivit en del av våra coronasmittade tolkningsmönster.

När statsminister Stefan Löfven talar om den nya normen bidrar han till att forma den nya normen såväl i språket som i tänkandet. Han syftar förstås på åtgärder som ska minska smittspridningen. Men han använder också en fras som förra året blev 351 procent vanligare i svenska medier jämfört med 2019.

Över tusen nya ord har skapats under coronapandemin. Den har dessutom påverkat användningen av ord som redan var etablerade i svenskan. Verbet avråda har ökat med 186 procent i pressen, substantivet rekommendation med 225 procent och adjektivet pandemisk med 811 procent.

Gamla nyord som svemester och hemester fick en renässans under 2020 – och ökade med 193 respektive 867 procent. Titeln statsepidemiolog blev 13.910 procent vanligare i medierna. Men den verkliga coronakometen var just coronavirus, ett ord som har funnits i svenskan åtminstone sedan 1970, där användningen växte med 1.015.844 procent.

Andra raketer hittar vi bland de fraser och uttryck som vi har använt för att beskriva pandemins inverkan på våra liv. ”I denna tid” har ökat med 409 procent, ”det nya normala” med 538 procent, ”i dessa tider” med 1.177 procent och ”under rådande omständigheter” med 1.195 procent.

Pandemin har även påverkat våra språkliga ramar. För många räcker det nog att höra exempelvis ”rekommendation” och ”i dessa tider” för att tankarna omedvetet ska söka sig till pandemin. Coronaviruset är inte explicit i något av dessa ord eller uttryck. Men i dag aktiverar de helt andra ramar än vad de gjorde för ett år sedan.

Ramteorin skapades på 1970-talet av den amerikanske sociologen Erving Goffman. Den går ut på att innehållsord som substantiv leder in våra tankar i vissa spår. För att tolka olika situationer använder vi vår samlade kunskap och erfarenhet. Om vi läser orden brott och sjukhus ser vi kanske en människa med ett brutet ben framför oss. Men om vi läser brott och fängelse föreställer vi oss kanske en kriminell person. Sammanhanget avgör vilka ramar som aktiveras.

Även vårt tänkande har alltså förändrats under pandemin. I den nya normen har redan etablerade ord och uttryck som avråda och under rådande omständigheter blivit en del av våra coronasmittade tolkningsmönster.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt