Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 05:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sprakkronika-ordet-spirituell-kan-satta-dit-sprakpolisen/

Kultur

Språkkrönika: Ordet ”spirituell” kan sätta dit språkpolisen

Är Agnes andlig eller en vitsarvirtuos?
Är Agnes andlig eller en vitsarvirtuos? Foto: Kevin Chang

Är artisten Agnes andlig eller kvick och fyndig? Ordet ”spirituell” kan ha olika betydelser, konstaterar Anders Svensson i språkkrönikan.

Artisten Agnes berättade nyligen i en intervju om hur hon upptäckt en spirituell sida av personligheten. Hon talade om hur den nyfunna andligheten hade förändrat synen på tillvaron. Men den som slår upp spirituell i en modern ordbok hittar betydelsen ”kvick, fyndig”. Och det Agnes beskrev var inte att hon plötsligt blivit en vitsarvirtuos.

En DN-läsare skrev till mig och hävdade att Agnes använt en av dagens vanligaste anglicismer. Engelskans spiritual betyder just ”andlig”. Att den betydelsen av spirituell har blivit så frekvent i svenskan beror tveklöst på inverkan från engelskan.

Det är ganska många som fnissar åt den nya användningen av spirituell. Men i det här fallet riskerar den som vevar med språkpolisbatongen att åka på en språkhistorisk tillbakakaka.

Spirituell lånades in från franskan under 1600-talet. Adjektivet kunde användas om en person som formulerade sig finurligt – men även om något andligt. Först under 1900-talet blev ”kvick, fyndig” den dominerande betydelsen. Och det är förklaringen till att många i dag reagerar när Agnes använder spirituell i bemärkelsen ”andlig”. Det rör sig alltså om en insomnad betydelse som har vaknat till liv efter att ha syresatts av engelskan.

När tillräckligt många använder ett ord på ett nytt sätt kommer betydelsen att förändras – och mitt i en sådan process kommer olika människors språkkänsla att krocka.

Den här typen av betydelseglidningar är vanliga. En annan DN-läsare reagerade på att en medicin marknadsfördes som hjälpsam. Det betyder förstås inte att någon har uppfunnit ett litet piller som vill bära flyttkartonger och gå ut med hunden.

Adjektivet hjälpsam har använts sedan 1500-talet i bemärkelsen ”som gärna hjälper”. Men betydelsen ”verksam, som ger önskad effekt” är belagd sedan 1700-talet – och så ska ju läkemedel fungera. Även denna betydelse tynade bort för att nu ha återuppstått med draghjälp från engelskans helpful.

Ordens innebörd är ett resultat av en ständigt pågående förhandling mellan alla som talar svenska. Det är skälet till att synen på rätt och fel skiftar över tid. När tillräckligt många använder ett ord på ett nytt sätt kommer betydelsen att förändras – och mitt i en sådan process kommer olika människors språkkänsla att krocka.

Därför kan det vara klokt att inte veva för skadeglatt med språkpolisbatongen. Rätt vad det är dyker det upp en bättrevetare som viftar med någon gammal landskapslag eller maläten ordbok och får skrattet att fastna i halsen.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt