Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 05:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sprakkronika-polisens-nya-satsning-stor-sprakpoliserna/

Kultur

Språkkrönika: Polisens nya satsning stör språkpoliserna

Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö. Funderar han över dubbla imperativ?
Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö. Funderar han över dubbla imperativ? Foto: Johan Nilsson/TT

Satsningen för att få bort ille­gala vapen och förhindra skottdåd i Malmö innebar även nya arbetsuppgifter för landets språkpoliser, konstaterar Anders Svensson i veckans språkkrönika.

”Sluta skjut!” är satsningen som ska få bort ille­gala vapen, förhindra skottdåd och minska problemen med gängkriminalitet i Malmö. Nyligen kunde DN berätta att samma metod ska prövas i Göteborg. Kända brottslingar bjuds in till samtal med bland annat polis och socialtjänst. Målet är att gängmedlemmarna ska överge den kriminella livsstilen.

Beslutet innebär även nya arbetsuppgifter för landets språkpoliser. Sluta skjut är en så kallad dubbel imperativ, där två uppmaningar följer på varandra. Språkvården avråder från sådana dubbleringar.

Svenskans imperativ är bildat till det latinska verbet imperare, ”befalla; härska” – ett ursprung som skvallrar om att imperativ är den verbform som i regel används vid uppmaningar: Skjut nu!

Orsaken till förvirringen kring kampanjens namn är hjälpverbet sluta. Det verb som kommer efter ett hjälpverb ska nämligen stå i grundformen infinitiv: hon slutar skjuta, han slutade skjuta, sluta skjuta!

Stilbrottet som får språkpolisen att rycka ut är ett resultat av att någon har blivit bortfintad av ett hjälpverb. Förhoppningsvis är det inte lika enkelt för verkliga kriminella att lura polisen.

Men många verb har till skillnad från skjuta identiska former för imperativ och infinitiv, som tjata: tjata inte! Därför kan vissa imperativsatser tolkas som att de består av två imperativer – fast det i själva verket är en imperativ och en infinitiv: sluta tjata!

Sannolikt är det hjälpverbets form som har smittat av sig på kampanjnamnet. Och det är därför satsningen kallas ”Sluta skjut!”.

I skrift är det många som håller ögonen öppna för den här typen av stilbrott. För att inte riskera att språkpolisen ska ta fram batong och bötesblock är det säkrast att skriva börja översätta, fortsätt läsa och sluta särskriva. Kampanjen för att förebygga skottdåd borde alltså heta ”Sluta skjuta!”.

I talspråket är dubbla imperativer ganska vanliga. Och det är nog få språkpoliser som har så känsliga öron att de reagerar på börja översätt, fortsätt läs och sluta särskriv. Därför är det också färre som anmärker på sluta skjut i tal än i skrift.

Stilbrottet som får språkpolisen att rycka ut är alltså ett resultat av att någon har blivit bortfintad av ett hjälpverb. Förhoppningsvis är det inte lika enkelt för verkliga kriminella att lura polisen.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen

anders@spraktidningen.se

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?

Ämnen i artikeln

Polisen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt