Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 05:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/sprakkronika-redan-pa-1800-talet-tankte-man-i-svenskan/

Kultur

Språkkrönika: Redan på 1800-talet tänkte man i svenskan

Aristoteles, grekisk filosof, var en stor tänkare. Han levde 384-322 f.Kr.
Aristoteles, grekisk filosof, var en stor tänkare. Han levde 384-322 f.Kr. Foto: TT/Rex

SPRÅKKRÖNIKA. Det är många som tänker nu för tiden. Och det är många som irriterar sig på en nyans av verbet tänka som blir allt vanligare. Tänka används i dag ofta när det hade varit möjligt att säga tycka eller tro.

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt intervjuades till exempel nyligen i Expressen om sin syn på den svenska poliskårens agerande vid demonstrationer. Han använde då verbet på ett sätt som retade den svenska språkpoliskåren:

”Jag tänker att det är polisens uppgift att se till att det inte blir våld”.

”Är det något modernt? Kommer det från engelskan? Eller vågar folk inte ha en åsikt nu för tiden?” undrar en DN-läsare. Det är naturligt att många reagerar. I svensk press har det här bruket av tänka ökat tio gånger snabbare än tycka och tro sedan 2000. Och visst är det sannolikt att det rör sig om påverkan från engelskans think – som ju kan betyda såväl ’tänka’ som ’tro’ och ’tycka’.

Men nytt är det inte. Tänka har använts på det här sättet i svenskan åtminstone sedan 1840-talet. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal dyker det upp i böcker och brev signerade författare som Edith Södergran, Hjalmar Bergman, Sophie von Knorring, Hjalmar Söderberg och Emilie Flygare-Carlén.

Det är förstås fritt fram att tycka illa om det här bruket av tänka. Men jag tror att det är här för att stanna.

En som var mycket förtjust i den här betydelsen av verbet var Victoria Benedictsson. I en dagbok från 1880-talet funderade hon över om hon skulle tilldelas ett stipendium: ”Jag vet inte ännu, men jag tänker att jag får det.”

Somliga anser att det här språkbruket är småsnobbigt. Som att det skulle vara mer intellektuellt – och i förlängningen finare – att tänka än att tycka eller tro. Att tänka är ju en mental process medan att tycka eller tro snarare kan beskrivas som tillstånd.

Victoria Benedictsson ger texten en annan nyans när hon väljer tänka i stället för tro. Den som tänker i den här bemärkelsen har kanske ännu inte formulerat en färdig åsikt eller uppfattning. Att tänka kan signalera att det rör sig om en pågående process som kommer att mynna ut i att tycka eller tro. Därför kan tänka också vara ett sätt att uttrycka sig mindre tvärsäkert. Jonas Sjöstedts ställningstagande hade varit tydligare om han hade sagt vad han tycker om polisens uppgift.

Det är förstås fritt fram att tycka illa om det här bruket av tänka. Men jag tror att det är här för att stanna.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.

Gör veckans språktest: Vad betyder orden?

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt