Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-27 18:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/studio-dn-special-asa-wikforss-om-hur-en-demokrati-forstors/

Kultur

Studio DN Special: Åsa Wikforss om hur en demokrati förstörs

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien, forskar om demokrati, språk och sanning.
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien, forskar om demokrati, språk och sanning. Foto: Roger Turesson

Hur kan det komma sig att en majoritet av de republikanska väljarna tror att presidentvalet vanns av Donald Trump, trots att inga fakta stöder det?

Hur ser sambandet egentligen ut mellan sanning och demokrati?

I Studio DN Special intervjuas Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, och ledamot i Svenska Akademien.

Lyssna här:

Du har talat om sanningskriser, vad kännetecknas av en sanningskris?

– Man kan identifiera några element, som att det blir svårt att skilja mellan fakta och åsikter. Med mycket desinformation och tyckande vet man inte hur man ska skilja det ena från det andra. Vi ser också ett fokus på den subjektiva upplevelsen, och av sjunkande tillit till pålitliga kunskapskällor: man litar inte på forskare, inte på traditionella medier. Perioderna kännetecknas också av ökad oenighet i samhället.

– En faktor som är vanlig är just att det har uppstått ett nytt sätt att kommunicera på. När vi har uppfunnit en ny teknik för kommunikation sker ofta stora samhällsförändringar. Redan de antika filosoferna oroade sig för nymodigheten skriftspråket. När det fanns ett skriftspråk kunde folk ljuga hejvilt utan att behöva skämmas, eftersom de inte behövde göra det ansikte mot ansikte med någon.

Tyngdpunkten på den egna upplevelsen är just nu stark. Jag har mött många som inte tror att Joe Biden vann valet, och för dem kan det verka rationellt – de kanske aldrig har träffat någon enda människa som har röstat på Biden, och för dem tycks det helt osannolikt att han skulle ha fått 80 miljoner röster?

– Det är en viktig poäng, och en jag skrivit om i min bok ”Alternativa fakta”. Det finns två kunskapskällor för oss människor: å ena sidan vår erfarenhet och våra sinnen: vad vi ser, hör, känner och upplever, här och nu. Det har vi gemensamt med djuren, och det är så vi orienterar oss i vår omvärld. Vad som gör oss människor unika hänger samman med språket: vi kan få kunskap även på ett annat sätt, nämligen genom andra människor. Men det kräver tillit: om jag ska få kunskap från dig, när du berättar för mig vad du vet, då behöver jag lita på dig. Om jag inte tror på det du säger, då har jag inte kunskap. Därför är tilliten viktig, och därför får sjunkande tillit konsekvenser för kunskapen.

– När man pratar om faktaresistens eller kunskapsmotstånd, handlar det nästan alltid om kunskap från olika källor. Det är svårare att inte ta till sig kunskap som kommer från de egna sinnena. Det finns experiment där man kan få människor att inte tro på det de själva ser, men det är svårt. Våra sinnesintryck är så omedelbara, men vid evidens från andra källor finns rum för tvivel. Man tänker kanske ”ja, det säger de ja, men de har ju den eller den politiska inställningen, det där är deras agenda, varför ska jag lita på dem?”

”Krigets första offer är sanningen”, sa bland andra den amerikanska senatorn Hiram Johnson, 1917. Hur ser egentligen sambandet ut mellan demokrati och sanning?

– Vad man tror påverkar vad man gör. Det mest grundläggande i en demokrati handlar om att påverka hur folk röstar.  Vad får människor att rösta på ett sätt som egentligen inte stämmer överens med vad de vad de vill, det vill säga hur de hade röstat om de hade haft kunskap? De luras att rösta, till exempel på ett parti som säger ”vi ska minska brottsligheten!” Ja, det är nog bra, tänker man, att minska brottsligheten. Det är bara det att det här partiet, ”Hårdare-tag-partiet”, det säger att de ska införa hårdare straff för då minskar brottsligheten. Och så röstar man på det. Men forskningen visar ju att hårdare straff inte alls minskar brottsligheten. Det är ett sätt att manipulera folk att rösta på ett visst sätt.

– Det kan också handla om att användningen av konspirationsteorier som får folk att tappa tilliten till demokratins institutioner – oberoende medier, rättsväsendet och valsystemet. Det är vad som händer i USA. Att människor inte känner tillit till den grundläggande mekanismen för politisk makt i landet – nämligen valsystemet – är något av det mest katastrofala som kan ske i en demokrati.

Lyssna på avsnittet:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer:

Åsa Wikforss: Tänk inte att andra är dumma i huvudet

Ämnen i artikeln

DN podcast

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt