Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-25 01:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/susanne-ljung-de-dodas-namn-pa-lapparna-forandrar-tennisen/

Kultur

Susanne Ljung: De dödas namn på läpparna förändrar tennisen

Naomi Osaka och hennes sju masker under US Open, med namnen Breonna Taylor, Elijah McClain, Ahmaud Arbery, Trayvon Martin, George Floyd, Philando Castile och Tamir Rice. Det är sju svarta personer som har förlorat sina liv på grund av polisbrutalitet i USA.
Naomi Osaka och hennes sju masker under US Open, med namnen Breonna Taylor, Elijah McClain, Ahmaud Arbery, Trayvon Martin, George Floyd, Philando Castile och Tamir Rice. Det är sju svarta personer som har förlorat sina liv på grund av polisbrutalitet i USA. Foto: TT/AP

STILKRÖNIKA. Inför US Open skaffade sig superstjärnan Naomi Osaka sju svarta masker. En för varje match, alla med olika namn. En tv-reporter frågade vad hon ville säga. Naomi Osaka kontrade:

Well, vad sade det dig? Det är frågan.”

I maj i år blev tennisspelaren Naomi Osaka rankad som världens bäst betalda professionella sportkvinna av finanstidningen Forbes Magazine, bara 22 år gammal.

Under de senaste tolv månaderna hade hon lyckats kamma hem 37,4 miljoner dollar, i både pris- och sponsorpengar. En ansenlig summa som även gjorde henne till den kvinnliga idrottare som tjänat allra mest under ett år, någonsin.

Allt pekade på att framgångarna 2020 skulle bli än större. Wimbledon och, inte minst, OS i Tokyo, väntade. Tills allt blev inställt på grund av pandemin.

Men Naomi Osaka deppade inte ihop, tvärtom. Det gav henne äntligen tid för eftertanke, och för annat än tennis.

Tillsammans med sin pojkvän, hiphopartisten Cordae, flög hon – utan att berätta för sin agent och manager – bland annat till Minneapolis för att delta i protesterna efter George Floyds död. Det vill säga den man som i våras avled efter att en polis satte ett knä på hans hals under nio minuter och gav Black lives matter sitt största genomslag hittills.

Resan blev en ögonöppnare.

Rasism är inte bara en amerikansk grej, den finns överallt. Poängen är att få folk att börja prata om det.

Hon säger att tiden utan matcher också gav henne en möjlighet att tänka på vad hon ville åstadkomma här i livet. Vad ville hon bli ihågkommen för?

När US Open nyligen spelades som planerat, om än utan publik, gav hon svar på det i en form av ett iögonfallande politiskt fashion statement.

Före och efter varje match bar Naomi Osaka en svart elegant ansiktsmask där namn på svarta personer som förlorat sina liv på grund av polisbrutalitet i USA var skrivet med versaler i vitt. Hon hade skaffat sig sju olika, en för varje match i turneringen. Om hon skulle gå vidare hela vägen, vill säga. Det gjorde hon. Hon besegrade Victoria Azarenka i finalen och säger att hon i viss mån drevs av begäret att vilja visa upp alla namn på sina masker.

Till sin första match anlände hon med en ansiktsmask prydd med namnet ”Breonna Taylor”. En 26-årig sjuksköterska som i mars i år blev skjuten och dödad av poliser som bröt sig in i hennes hem i Louisville, Kentucky, då hon låg och sov. De sade sig vara på jakt efter en misstänkt droghandlare.

Läs mer: ”Breonna Taylors öde blottar klyftan om rasism i USA”

Under kvartsfinalen i US Open bar Naomi Osaka en mask med George Floyds namn.
Under kvartsfinalen i US Open bar Naomi Osaka en mask med George Floyds namn. Foto: TT/USA Today

Den följdes av masker med namnen Elijah McClain, Ahmaud Arbery, Trayvon Martin, George Floyd och Philando Castile.

Till finalen bar Naomi Osaka en mask med namnet Tamir Rice, en tolvårig pojke som 2014 sköts till döds i Cleveland när han fipplade med en plastpistol i en lekpark.

Naomi Osaka är förstås inte den enda inom sport som använder sig av sin position för att visa sitt stöd för svarta som, på mycket oklara grunder, dödats av vita poliser.

I år erbjöds till och med amerikanska basketspelare i NBA tröjor där deras namn ovanför numret var ersatt med alternativ som bland annat: ”Black lives matter,” ”Say their names” och ”Equality”.

Men tennisen har inte direkt gjort sig känd som en sport med generöst utrymme för aktivism av politisk karaktär. Bortsett från Billie Jean King och Arthur Ashe, som reste frågor om jämställdhet och rasism, har de hetaste diskussionerna snarare handlat om vad som utgör korrekt klädsel och uppträdande på plan.

Arthur Ashe och Billie Jean King kämpade för jämställdhet och mot rasism. Här ses de båda amerikanerna i Wimbledon 1975, då Ashe tog sin enda titel i turneringen samtidigt som King vann damsingeln för sjätte och sista gången.
Arthur Ashe och Billie Jean King kämpade för jämställdhet och mot rasism. Här ses de båda amerikanerna i Wimbledon 1975, då Ashe tog sin enda titel i turneringen samtidigt som King vann damsingeln för sjätte och sista gången. Foto: TT

Det är också en sport där en kvinna som Naomi Osaka, uppvuxen i USA med en japansk mamma och en pappa från Haiti, ofta ifrågasatts. Inte minst eftersom hon bor i USA men tävlar för Japan, fast hon är … ja, är hon japan eller amerikan, eller haititer? Hon har ofta fått frågan.

Efter finalen i US Open intervjuades hon av sportkanalen ESPN, vars tennisreporter frågade henne: ”Du spelade sju matcher, bar sju masker med sju olika namn. Vad ville du säga med det?”

Naomi Osaka svarade: ”Well, vad sade det dig? Det är frågan.”

Hon säger att om hennes ansiktsmasker kan få några av alla tennistittare i världen att börja googla på namnen, och ta reda på vad som hänt personerna, är mycket vunnet.  För som hon säger: ”Rasism är inte bara en amerikansk grej, den finns överallt. Poängen är att få folk att börja prata om det.”

Lewis Hamilton i tröjan med orden ”Arrest the cops who killed Breonna Taylor”.
Lewis Hamilton i tröjan med orden ”Arrest the cops who killed Breonna Taylor”. Foto: Hoch Zwei

Läs tidigare stilkrönikor

Ämnen i artikeln

Tennis
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt