Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-05 05:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/thelma-och-louise-en-av-hollywoods-mest-otippade-succeer-firar-30-arsjubileum/

FILM

”Thelma och Louise” – en av Hollywoods mest otippade succéer firar 30-årsjubileum

Thelma och Louise tar en polaroidbild innan avfärd. Det har kallats den första selfien.
Thelma och Louise tar en polaroidbild innan avfärd. Det har kallats den första selfien. Foto: Alamy

I en tid då actionfilmerna drog in miljarder och Arnold Schwarzenegger och Sylvester Stallone var kungar på vita duken bröt ”Thelma och Louise” ny mark i det testosteronstinna Hollywood. I år fyller filmen 30 år. Det här är berättelsen om en av Hollywoods mest otippade succéer – som nästan höll på att inte bli gjord.

”Som kommentar till alla gangster-, västernfilmer och 'roadmovies' man sett, är 'Thelma & Louise' fyndig. Som film är den inte så märklig. Thelma och Louise blir inte mer än karikatyrer av manliga filmhjältar. Att Ridley Scott också filmar Sarandon och Davis som om de var ett par bondbrudar befrämjar inte heller respekten för duon.”

Så skrev DN om ”Thelma & Louise” när den hade premiär i november 1991. Till filmkritikerns försvar så visste man inte att filmen 30 år senare skulle få den betydelse som filmen har i dag.

Allt började med Callie Khouri, en då 30-årig producent av musik­videor bosatt i Los Angeles. En sen kväll, efter att jobbat fram till fyra på morgonen, satt Khouri i sin bil utanför huset hon delade med två vänner i Santa Monica. Trött på att se kvinnor som sexobjekt i rockstjärnornas musikvideor fick hon en vision om två kvinnor som lämnade sina tråkiga liv för en frihet de aldrig haft. Att en film, skriven av en då okänd kvinnlig manusförfattare, som handlar om två kvinnor skulle se dagens ljus var nästan helt otänkbart. Vid den här tiden hade endast 9 av de 50 mest publikdragande filmerna kvinnliga huvudrolls­figurer. Under 2016 hade siffran växt till 13 av 50.

– ”Alien” har en kvinnlig hjälte, så det var inte så att det absolut inte fanns starka, kvinnliga rollfigurer innan. Men det fanns en berusande känsla i att se Thelma och Louise gå från sina inordnade liv till att erövra det amerikanska landskapet. Att de släppte alla begränsningar som samhället lägger på oss och bara drog i väg. Det var väldigt befriande, säger Mariah Larsson, professor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Foto: United Archives GmbH / Alamy

Mariah Larsson disputerade i filmvetenskap 2006 och har kombinerat forskningsfälten film och sexualitet. Hon har bland annat haft en kurs om superhjältinnor och där har ”Thelma & Louise” varit en given film för studenterna att se.

Annat var det i slutet av 1980-talet när Callie Khouri fick sin filmidé. Hon hade inte aning om Hollywoods hier­arkier, visste inte att hon försökte sig på något näst intill omöjligt. Med en stor dos tur hamnade manuset efter många omvägar i händerna på den brittiska filmregissören Ridley Scott som hade succéer som ”Alien” och ”Blade Runner” i sitt cv. Han såg filmens potential och hade till en början enbart tänkt producera filmen. Ju mer hängiven han blev av historien, desto svårare blev det för honom att lämna över regipinnen till någon annan. Khouri ville regissera filmen själv men med Ridley Scott som regissör fick filmen blockbusterpotential och en gedigen Hollywoodbudget.

Ridley Scott.
Ridley Scott. Foto: Jordan Strauss

– Ridley Scott har inga problem med kvinnliga huvudpersoner och kvinnliga hjältar. Han är en stabil och skicklig regissör. Det hade varit kul med en kvinnlig regissör, men som filmindustrin såg ut på den tiden krävdes en manlig regissör för att filmen skulle få den budgeten och kunna nå den breda publiken, säger Mariah Larsson.

I boken ”The naked screenwiriting” som kom tidigare i år berättar Callie Khouri att hon bad på sina bara knän att få regissera filmen men blev tvungen att lämna över sitt manus till Scott. Khouri blev ändå nöjd med slutresultatet, särskilt det öppna slutet som var med i hennes originalmanus från första stund. Hon påpekar också orättvisan i att en manusförfattare inte har copyright till sina historier, vilket blev tydligt för henne när bolaget MGM sålde ut filmbilder från ”Thelma &  Louise” till reklam för gratulationskort.

Nu var det bara att få en studio att nappa. En producent på en större studio tyckte att kvinnorna kunde räddas av en man i slutet eller bara åka ut för ett litet dike så de inte behövde dö, men Khouri vägrade kompromissa. Ingen, förutom den lilla studion Pathé, som var tyngd av finansiella bekymmer, ville ta sig an projektet. När filmen väl var gjord fick man skjuta upp premiären då Pathé inte hade råd att producera filmaffischer. Filmen blev Brad Pitts stora genombrott och Callie Khouri fick en Oscar för bästa originalmanus. Och resten är, som man brukar säga, historia.

Bild 1 av 2 Brad Pitt och Geena Davis Thelma i ”Thelma och Louise”.
Foto: Alamy
Bild 2 av 2 Brad Pitt i ”Thelma och Louise”.
Foto: LANDMARK MEDIA / Alamy Stock Photo

– När ”Thelma & Louise” kom tänkte man att nu äntligen skulle kvinnor få ta större plats på vita duken men sen hände inte särskilt mycket. Det började luckras upp på 90-talet med filmer som ”Long kiss goodnight” och ”När lammen tystnar”. Men det går som i en pendelrörelse. Två steg fram, ett steg bak, säger Mariah Larsson.

Handlingen i ”Thelma & Louise” kretsar kring de två väninnorna Thelma (spelad av Geena Davis) och Louise (Susan Sarandon) som ska lämna sina män för att åka i väg tillsammans en helg. Louise jobbar som servitris på en risig diner. Thelma sticker utan att säga något till sin självupptagne man, Darryl. En kväll stannar de till vid en bar. De hinner knappt ta en sipp av sin drink innan Harlan (Timothy Carhart) slår sig ned vid deras bord.

Harlan börjar genast flörta med Thelma, som flörtar tillbaka. Men ute på barens parkering försöker Harlan våldta Thelma. Då trycker Louise sin pistol mot hans huvud. Han backar undan och skyller på att han ”bara ville ha lite skoj”. Louise svarar: ”I framtiden, om en kvinna gråter sådär så har hon inte skoj.” ”Sug min kuk”, säger Harlan. ­Louise skjuter honom och kvinnorna kör därifrån. Thelma vill att de går till polisen och berättar vad som hände. Kanske skulle polisen förstå? ”Vi lever inte i en sådan värld”, förklarar Louise och de två väninnornas liv på flykt börjar.

Thelma (Geena Davis) i scenen med Harlan (Timothy Carhart) på parkeringen sedan han försökt att våldta henne.
Thelma (Geena Davis) i scenen med Harlan (Timothy Carhart) på parkeringen sedan han försökt att våldta henne. Foto: MGM/TV4

– På 70-talet kom det många rape-and-revenge-filmer men det var mer av en subkulturgenre och det var ofta lågbudgetfilmer. Inte en mainstream-Hollywoodrulle med Ridley Scott som regissör och stjärnor som Susan Saradon och Geena Davis, säger Mariah Larsson.

– När ”Wonder Woman” kom 2017 var det många som skrev ”äntligen”, men ”äntligen” var vad vi kände när vi såg ”Thelma & Louise” 1991. Det var lite som att uppfinna hjulet igen. Sedan är kanske inte ”Thelma & Louise” hjältar på det sättet, men de är onekligen ikoniska figurer som inspirerat många.

Från början var det inte alls Susan Sarandon och Geena Davis som var tänkta för huvudrollerna. Dåtidens stora stjärnor var Michelle Pfeiffer och Jodie Foster och de var inte sena att tacka ja till en film med två komplexa kvinnoroller. Men när det tog flera månader att få en filmstudio att finansiera projektet hoppade både Pfeiffer och Foster av. Två andra som lobbade för rollerna var Meryl Streep och Goldie Hawn. Streep hoppade sedermera av och Hawn ansågs inte rätt för någon av rollerna. Geena Davis hade ringt Ridley Scotts kontor varje vecka och visat sitt intresse för någon av rollerna ända sedan hon först fick manuset i handen. Nästan ett år senare fick hon rollen som Thelma Dickinson.

Susan Sarandon var först tveksam till rollen som Louise Sawyer. Främsta orsaken var att Louise skjuter Harlan när Thelma redan är räddad, menade Sarandon som inte tyckte att det stämde överens med den annars så känslomässigt återhållsamma Louise. När den scenen skulle filmas pratade hon länge med Scott och de resonerade att Louise, som råkat ut för något i Texas som vi tittare aldrig får veta, inte bara sköt Harlan utan alla män som gjort henne och hennes vänner illa.

”Thelma & Louise” möttes av blandade recensioner när den hade premiär 1991. John Leo, en kolumnist på U.S. News & World Report, skrev att filmen var neo-fascistisk och hävdade att den var ett tecken på att feminismen gått över styr. Filmen fick även kritik för att de manliga rollerna var karikatyrer.

– De är ju lite av karikatyrer men det finns så många filmer med kvinnliga karikatyrer. Men så fort man vänder på steken och låter de kvinnliga huvudrollerna vara komplexa och det manliga rollgalleriet vara lite mer karikatyrer så blir det ramaskri, säger Mariah Larsson.

Susan Sarandon var förvånad över de häftiga reaktionerna: ”Tanken hade aldrig slagit mig att vi gjort en film som upprörde vita, manliga tittare i en viss ålder. Att två kvinnor valde att ta ödet i sina egna händer och bestämma över sina egna liv verkade vara jobbigt för många. Jag antar att jag hade högre tankar om män, att de inte skulle bli upprörda över att se kvinnor i den typen av roller.”

Men de flesta var överlyckliga att äntligen få se två kvinnor i en typisk manlig filmgenre. The New York Times recensent, Janet Maslin, skrev attThelma & Louise revolutionerade hela roadmoviegenren och att filmens antihjältar var vackra och intressanta på samma gång.

För drygt 15 år sedan startade ­Geena Davis The Geena Davis institute on gender in media, en ideell organisation som forskar om könsrepresentation i medierna och förespråkar kvinnors representation i film. Davis fick idén efter att ha tittat på barnprogram med sin dotter. Davis var förvånad över hur få kvinnliga karaktärer det fanns och bestämde sig för att försöka göra något åt saken. Numera är organisationen en del av Mount St. Marys University i Los Angeles och har publicerat flera studier. Bland annat en om kvinnlig representation inom filmindustrin som visar att endast 8 procent av regissörerna är kvinnor, 19 procent är producenter och drygt 13 procent av alla manusförfattare.

Geena Davis berättade om sina minnen från filmen i samband med ett jubileumsevent i Los Angeles i somras: ”Kvinnornas reaktioner var så starka efter att de hade sett ”Thelma och Louise”. Jag hade inte varit med om något liknande förut. Det fick mig att fundera på vad kvinnorna i publiken kommer att tänka om min karaktär från och med nu.”

Susan Sarandon och Geena Davis i ”Thelma och Louise”.
Susan Sarandon och Geena Davis i ”Thelma och Louise”. Foto: Alamy

Trettio år senare väcker ”Thelma & Louise” fortfarande känslor. Mårten Blomkvist, som recenserade filmen för DN när den hade premiär 1991, säger att han inte sett om filmen sedan dess men att han i dag skulle putsat på vissa formuleringar i sin text.

– Jag tänker på ”Thelma & Louise” som en god genrefilm, fyndig, med poänger i sitt perspektiv på actionfilmernas porträtt av män och kvinnor. Jag tycker att den saknar det där extra lilla lyftet som skulle göra den till en riktigt personlig film. Ungefär det skulle jag väl säga om någon frågade mig om den i dag, med tillägget att det är en film man ska ha sett, den har sin plats i filmhistorien, säger Mårten Blomkvist.

Mariah Larsson har återkommit till ”Thelma & Louise” flera gånger, både privat och i sitt yrke, under de trettio år som gått.

– Vi pratar mycket om representation i dag och den här filmen visar verkligen betydelsen av det. Det betydde något för mig som ung tjej att se de här kvinnorna göra de här grejerna på vita duken. Det spelar faktiskt en roll vilka som syns på film, säger Mariah Larsson.

Filmens slutscen är också för alltid inskriven i filmhistorien. Väl på flykt bestämmer sig Thelma och Louise för att de ska bege sig mot Mexiko. De tar ut alla sina besparingar och börjar sin resa genom den amerikanska västern. När de båda kvinnorna kommer i kontakt med män som på olika sätt behandlar dem respektlöst visar de att de inte längre tänker ta någon skit. Under Thelmas heta möte med liftaren J.D (Brad Pitt) stjäl han alla deras pengar. Samtidigt är polisen Hal Slocombe (Harvey Keitel) dem hack i häl.

När de båda kvinnorna står inför valet att antingen ge upp och överlämna sig till polisen eller köra ut över Grand Canyon har de genomgått en sådan metamorfos att valet är enkelt. När Thelma och Louises turkosgröna Ford Thunderbird flyger ut över stupet är det slutet på en film men början på en legend...

Slutscenen i ”Thelma och Louise”.
Slutscenen i ”Thelma och Louise”. Foto: Alamy

Läs mer om film

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt