Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 15:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/there-is-no-evil-en-stark-protest-mot-dodstraff-i-iran/

Filmrecensioner

”There is no evil” en stark protest mot dödstraff i Iran

Baran Rasoulof och Mohammad Seddighimehr i ”There is no evil”.
Baran Rasoulof och Mohammad Seddighimehr i ”There is no evil”. Foto: Folkets bio

Totalförbjuden i Iran. Guldbjörnsprisad i Berlin i vintras. Den modiga regissören Mohammad Rasoulof har trotsat sitt arbetsförbud och skapat en mäktig och mörk kvartett berättelser som går till storms mot dödsstraffet i hemlandet.

Två män bär en stor tung säck genom ett underjordiskt garage och baxar med möda in den i bakluckan. En av gangsterklichéer infekterad filmhjärna nickar givetvis införstått och tänker ”Aha! De är på väg att göra sig av med ett lik!”.

I en till synes evighetslång färd upp genom parkeringshusets sugande svängar når bilförararen Heshmat till sist dagsljuset. ”Öppna bakluckan!” beordrar vakten vid nerfarten. ”Vad är det i säcken?”

”Det är min risranson”, svarar Heshmat.

För ett ögonblick hade man helt enkelt glömt bort att regissören Mohammad Rasoulof är iranier. Liksom landsmannen Jafar Panahi är han belagd med yrkesförbud och reseförbud men fortsätter göra film trots en väntande fängelsedom.

There is no evil” är naturligtvis strängt förbjuden i hemlandet, men belönades med Berlinfestivalens främsta utmärkelse Guldbjörnen i år. Grunden till förbudet är solklart. I sin fyrdelade film går Rasoulof till storms mot dödsstraffet som Iran praktiserar ivrigast i världen. Många hundra avrättningar varje år, just i dessa dagar fler än på länge.

Här ska inte göras något försök att förstå den iranska regimens gåtfulla censurpolitik. Däremot fylls man av beundran för hur Rasoulof tar sig an ämnet.

Ondskan är inte förlagd hos de enskilda, utan hos det samhälle som tvingar dem till omöjliga uppoffringar.

Han koncentrerar sina fyra berättelser på bödlarna. Efter den knutna, ordningsamma, laglydiga Heshmat – urbilden av den som följer order till punkt och pricka och belönas med vällevnad – kommer historien om en förtvivlad ung soldat som inte kan förmå sig att bli den som ska dra undan stolen för den dödsdömde.

En annan bödel tvingas leva med skulden för att han har medverkat till en avrättning av en för honom okänd oppositionell och förlorar sitt livs kärlek på köpet. Till sist möter vi en åldrande, dödssjuk läkare som dragit sig tillbaka till landsbygden och biodling men ser sitt förflutna komma ikapp under ett besök från utlandet av sin unga dotter.

Visionen av ett extremt motsägelsefullt Iran växer, bilder som inte så lite påminner om iranska Abbas Kiarostamis klassiska filmer. Från Teherans aggressiva trafikkaos och konsumtionsvilliga medelklass till vindlande vackra landsbygdsvägar och förfallna bondgårdar.

Rasoulofs film rör sig kring frågor om moral, skuld och möjligheterna till individuell frihet och motstånd i ett samhälle under extremt reglerade förhållanden, där anpassning belönas och minsta revolt bestraffas. Och som numera mullrar av en yngre generations andra drömmar.

Till sist framstår titeln ”There is no evil” som den paradox den är avsedd som: ondskan är inte förlagd hos de enskilda, utan hos det samhälle som tvingar dem till omöjliga uppoffringar.

Se mer. Tre andra filmer om dödsstraffet: ”Ärans väg” (1957), ”Jag vill leva!” (1958), ”Den gröna milen” (1999).

Läs fler filmrecensioner i DN

Ämnen i artikeln

Film
Iran

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt