Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-21 04:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/tomas-lauri-sankta-krav-for-flerbostadshus-kan-skapa-en-ny-sorts-slum/

Kulturdebatt

Tomas Lauri: Sänkta krav för flerbostadshus kan skapa en ny sorts slum

Tomas Lauri.
Tomas Lauri. Foto: Nebojsa Gornjak/Tidskriften Arkitektur

En ny utredning föreslår lättnader i regelverket för att snabbt få fram billigare hyreslägenheter. Men det är sällan långsiktigt och hållbart att sänka kvalitetskrav, kommenterar Tomas Lauri.

Genom lättnader för seriebyggda flerbostadshus hoppas regeringen få fram massor med nya billiga hyreslägenheter. Det framgår av den färska utredningen ”Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet”.

Men för den som följt utvecklingen av de s k Stockholmshusen förefaller förslaget mest som en skrivbordsprodukt, som inte borde sett dagens ljus.

De första exemplen i Rågsved tillhör den sämsta arkitekturen jag sett på senare år: anonyma till uttrycket och klumpiga i landskapet.

Stockholmshusen lanserades av politiker och tjänstemän som den ultimata lösningen för att få fram många lägenheter snabbt. Ett typhus i lätt klassicerande stil togs fram, en pastisch på ett hus från 1920-talet.

Stockholmshusen har dock blivit betydligt dyrare att bygga än tänkt (DN, 190327). De första exemplen i Rågsved tillhör den sämsta arkitekturen jag sett på senare år: anonyma till uttrycket och klumpiga i landskapet.

Regeringen tror nu att det hjälper att släppa på tyglarna. De vill ändra på lagen och göra seriebyggda flerbostadshus till ett undantag som kan uppföras även om de strider mot gällande detaljplaner och områdesbestämmelser. Husen kan komma att se ut lite hur som helst.

Det är sällan långsiktigt och hållbart att sänka kvalitetskrav. Det är också högst tveksamt att det genererar massor med billiga hyreslägenheter.

Om utredningens förslag blir verklighet kan man räkna med ännu fler standardiserade hyreshus trångt placerade.

Mest troligt lägger förslaget grunden för en ny sorts slum. Merparten av husen kommer sannolikt att uppföras där få vill bo snarare än på centrala attraktiva platser.

I praktiken grundar sig bostadsbyggandet redan på serier och långt standardiserade byggsystem. Det är ett byggande som sällan lyckas leva upp till arkitekturpolitikens mål, särskilt på platser där förmågan att betala hyra är låg. Planer och områdesbestämmelse är istället det som garanterar någon form av kvalitet.

Om utredningens förslag blir verklighet kan man räkna med ännu fler standardiserade hyreshus trångt placerade.

Länsstyrelsen i Stockholm har i sin senaste bostadsrapport konstaterat att ett marknadsorienterat byggande inte kan lösa problemet med bostäder till svaga grupper. Länsstyrelsen efterlyser ”en ny svensk modell för ekonomiskt överkomliga bostäder riktade till hushåll med lägre inkomst”, så att alla får en rimlig bostadskvalitet. Jag tror de är något på spåren. Det gäller, trots allt, att bygga värdiga miljöer, inte bara mycket och billigt.

Ämnen i artikeln

Kulturdebatt
Konst
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt