Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 11:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/trams-fortvivlan-och-djup-visdom-pa-teater-brunnsgatan-4/

SCEN | RECENSION

Trams, förtvivlan och djup visdom på Teater Brunnsgatan 4

Maria Sundbom Lörelius och Maurits Elvingsson i ”Titta pappa, en död cirkus” på Teater Brunnsgatan 4.
Maria Sundbom Lörelius och Maurits Elvingsson i ”Titta pappa, en död cirkus” på Teater Brunnsgatan 4. Foto: Niklas Hellgren

Martina Montelius regi (totalt respektlös, fullkomligt kärleksfull) vräker alla förutfattade meningar över ända i Staffan Westerbergs och Kristina Lugns ”Titta, pappa, en död cirkus”, skriver Ingegärd Waaranperä.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Konsten att stoppa upp djur är kanske inte det första man tänker på som bild för hela mänskolivet, men i händerna på Kristina Lugn och Staffan Westerberg blir det plötsligt självklart. Det är ju precis så här det är: allt i en enda röra. Småpyssel och passioner, död och förtjusning, trams och förtvivlan huller om buller, strösslat med glimtar av djup poetisk visdom.

Och så detta att allt stannar upp mitt i en ansats, mitt i en rörelse, tvärt. På en karg teaterscen helt utan datoranimeringar och bildskärmar. Några fällstolar, ett par miniatyrlikkistor, någon gammal solkustfond. Mer var det inte.

Dom är här också, med oss, författarna som skrev pjäsen tillsammans för tio år sedan, nu som inspelade röster och sånger – hemifrån Staffan också med ett hej till publiken. Han finns även som kritat porträtt på ett porlande vattenrör i fonden, starkt uppfordrande. Man kan känna sig hemma på Brunnsgatan Fyra.

Även i förutsättningarna: Albert och Berit är gifta – eller har kanske bara setts en enda gång på spårvagnen mot Biologiska museet. Därutöver undandrar sig handlingen i stort sett all beskrivning, men mycket rör kärlek och längtan, sex, andra kroppsliga behov och funktioner liksom åldrande och död, förstås, och hur nära förestående den där slutliga taxidermin (uppstoppandet) är.

Den obestämda glömskan liksom tonfallen, den poetiska diktionen känns igen från andra Lugn-pjäser och från Westerberg ler den stillsamma galenskapen.

Men här finns också något nytt och annorlunda – fler genier, faktiskt: skådespelarna Maria Sundbom Lörelius och Maurits Elvingsson, som i Martina Montelius regi (totalt respektlös, fullkomlig kärleksfull) vräker alla förutfattade meningar över ända med sitt fantastiskt uppskruvade tempo och utspel.

Här går ingenting sakta. Maria Sundbom Lörelius i svart klänning och litet trekantigt servitrisförkläde är ett under av distanserad dubbeltydighet när hon spelar okynnig som i en gammal pilsnerfilm, med småfräcka grepp om förklädet och en förfärande energi. Hennes vredesutbrott mot Albert är blixtsnabba publikchocker. Som uppstoppad rörhöna är hon obetalbar när hon kliver med långa vadarben över scenen och hon flörtar med så spotsk precision med publiken att den blir kollektivt förälskad.

Maurits Elvingsson spelar andrafiol utan att hamna i skymundan alls: i sin väldigt rymliga kostym är han halsbrytande elastisk, intagande när han gör sig frånstötande, intelligent när han gör sig dum, full av uttryck när han gör sig helt tom.

Bägge är enormt roliga och inte minst häpnadsväckande uttrycksfulla rent kroppsligt i ett samspel som är tajmat på millisekunderna – se dem i ”Tango för två” – samtidigt som föreställningen ändå aldrig förlorar kontakten med det stora allvaret.

När en manskör ljuder ur högtalarna med ”Vårvindar friska” och skådespelarna lite vilset utför gesterna till barnvisan om ”liten tomte tittar ut”, så skrattar vi högt igen, men det är ett vemodigt skratt.

Läs fler scenrecensioner och andra texter av Ingegärd Waaranperä

Ämnen i artikeln

Scen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt