2020 blir ett historiskt år för språket. Inte sedan andra världskriget har en enskild händelse påverkat vårt ordförråd i samma utsträckning som coronapandemin – varken i Sverige eller globalt. Det menar Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet, som har arbetat med nyordslistan i mer än ett decennium.

– Coronaåret slår alla tidigare rekord. Om man bara ser till alla nya sammansättningar av ”corona”, ”covid”, ”karantän” och ”pandemi” så rör det sig om tusentals nya ord. Vi hade egentligen kunnat göra en nyordslista med enbart coronaord, säger Karlsson.

Många internationella nyordslistor har i år valt att gå den vägen. Som exempel har inflytelserika Oxford english dictionary i år slopat ”årets ord” och väljer i stället att publicera en 37-sidig rapport med årets alla nyord.

– Det har varit svårare än någonsin att göra ett urval som rättvist speglar årets samhällsdebatt. I vår egen lista har vi dock valt att ta med vissa ord inom it, miljö, samhälle och kultur också, säger Karlsson.

Drygt hälften av de 39 orden på årets nyordslista, som Språkrådet och Språktidningen tar fram tillsammans, har dock en direkt eller indirekt koppling till covid-19 – infektionssjukdomen som i sig är självskriven på årets nyordslista.

Under våren fick viruset länder att införa lockdown medan man i Sverige nöjde sig med rekommendationer om social distansering och tvåmetersregeln i hopp om att platta till kurvan.

Hela samhället coronaanpassades. Många valde att sätta sig i självkarantän och coronahälsningen, där två armbågar möts, blev snart den enda socialt accepterade hälsningsfrasen. Att arbeta hemifrån via digitala videomöten blev det nya normala och gav inte sällan upphov till frustration när någon glömde mjuta ljudet eller, än värre, när mötet fick objudna gäster i form av en Zoombombning.

I förlängningen ledde krisen inte bara till en global hungerpandemi, en akut vårdskuld och underturism som slog ut länders ekonomier utan också till en omfattande och skadlig infodemi där olika rykten och konspirationsteorier spreds om coronaviruset. Det har bland annat påståtts att viruset egentligen är ett biologiskt stridsmedel, att det sprids via 5G-nätet eller att det skapats på uppdrag av Bill Gates.

Tidigare år har nyordslistan i mångt och mycket återspeglat ordanvändningen bland journalister och andra med språket som arbetsredskap. I år är det snarare forskningens och myndigheternas terminologi som dominerar, enligt Ola Karlsson.

– En tydlig trend bland årets nyord är alla de medicinska uttryck som hittills bara har använts av fackpersoner inom forskningen, som klustersmitta och R-tal, som numera var och varannan människa slänger sig med.

Betyder det att vi har blivit mer allmänbildade i år?

– Det har vi nog absolut blivit, vi har lärt oss en helt ny terminologi. Det känns också typiskt för svenskar, vi gillar att söka på nätet och leta information. Det är en utveckling vi sett under flera år, att man inte bara diskuterar medicinska diagnoser med sin läkare utan även i olika diskussionsforum på nätet. Nyordet hälsolitteracitet är ju en del av det, även om beteendet har funnits länge.

Enligt Karlsson har pandemin även medfört att vi blivit mer språkligt kreativa.

– Vi försöker ju alla att beskriva det här nya tillståndet som påverkar oss så mycket. Det är också ett uttryck för humor. Genom humor kan vi lättare bearbeta det jobbiga och härda ut, säger Karlsson:

– Många ord vi har stött på är just de vardagliga, tillfälliga och roliga orden som människor själva har hittat på, som den självutnämnda hobbyepidemiologen eller den tillplattade visirfrisyren, som tyvärr inte kvalade in på årets lista.

Förra årets stora trend bland nyorden var ord kopplade till klimatkrisen – året då Greta Thunberg seglade upp som den mest inflytelserika svensk någonsin. I år är antalet klimatrelaterade ord på listan betydligt färre, men lever kvar i form av cirkulent, en återvinnande konsument, och cli-fi, fiktion med klimattema.

– Coronapandemin har slagit ut alla andra samtalsämnen och satt miljöfrågorna på vänt. Men det behöver inte bara vara något dåligt. Ett ord vi spanade på, som ännu inte slagit i genom riktigt på svenska är ”antropaus”, av engelskans ”anthropause”, som avser hur klimatet och naturen kan återhämta sig under pandemin, när färre flyger. Vem vet, det kanske slår igenom nästa år.

En vanligt återkommande kritik mot nyordslistan är att den bara skulle spegla ordanvändningen i Stockholms smala kulturkretsar och att den inte representerar de breda folklagren. Enligt Karlsson har man länge arbetat internt med frågan och numera kräver man en högre användningsfrekvens och mer överlevnadspotential för att ett ord ska kvala in på listan, samtidigt som ordet måste prägla eller sammanfatta året på något sätt.

På vilket sätt har ett ord som kemsex präglat året?

– Det har ökat i användning enormt under året faktiskt, det gjorde mig själv förvånad. Man kan tycka att själva fenomenet, det vill säga att ta narkotika under sex för att förhöja den sexuella upplevelsen, är gammalt, sådant har väl folk ägnat sig åt ända sedan -68 och framåt? Men faktum är att medier har skrivit väldigt mycket om det här på senare år. Vårt val är helt enkelt en avspegling av det.

Är det sådant vi har ägnat oss åt under coronaåret, eller hur tolkar du själv genomslaget?

– Jag tror att det främst beror på att fenomenet har börjat debatteras mer ur ett brottsperspektiv, polisen har helt enkelt kunnat ägna mer resurser åt det på senare år.

En annan diskussion som Språkrådet har börjat titta mer på är huruvida man ska inkludera känsliga ord som kan vara politiserade eller kan uppfattas som nedsättande.

– Ett ord vi valde bort förra året var det relativt vanligt förekommande ”åsiktstourettes” eftersom vi tänkte att det kunde vara nedsättande mot de som har Tourettes syndrom. I år har det talats mycket om ’klankriminalitet’. Klan är egentligen ett neutralt ord men väcker många konnotationer om invandring och kriminalitet. Vi valde bort det ordet för att vi inte vill främja en sådan diskussion, säger Karlsson:

– Vi får fler och fler mejl från personer på högerkanten som vill att vi ska ha med skällsord som vänsterbliven och batikhäxa. Man anser att de är så pass etablerade i språkbruket och tycker att vi förtiger orden.

Gör ni det?

– Inte för att vi har en annan politisk uppfattning utan för att vi försöker undvika ord som är onödigt känsliga, väcker negativa känslor eller främjar någons politiska dagordning.

Hur ser då överlevnadspotentialen ut för årets många coronaord? Vilka kommer att stanna kvar och vilka kommer att försvinna när pandemin så småningom klingar av? Ola Karlsson tror att vi kommer att behöva leva med orden även framöver.

– Det handlar dels om nya vanor som vi säkerligen kommer att fortsätta med, som att mjuta mikrofonen i ett videomöte. Alla medicinska uttryck och samhällstermer som tvåmetersregeln och social distansering är säkert tillämpliga även för den årliga säsongsinfluensan, så många ord kan nog säkert hänga kvar.

Så vi kommer fortsätta tvingas coronahälsa på varandra även i framtiden?

– Att vi allmänt kommer att vara mer försiktiga och kanske vilja bära mask i kollektivtrafiken är väl inte helt omöjligt att tänka sig. Det är ju redan en levande kultur i många asiatiska samhällen, så det kan nog få fäste även här. Den som lever får se.

Läs mer:

Smittsam kreativitet får coronaorden att sprida sig

Här är 2019 års nyord: Klimatkrisen sätter spår i språket