Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/tyska-seriestjarnan-anna-haifisch-tar-sig-an-plagade-konstnarer/

Böcker

Tyska seriestjärnan Anna Haifisch tar sig an plågade konstnärer

”Snobben” och ”Mumin” räknar tyska serietecknaren Anna Haifisch till de bästa serier som gjorts. Bland de svenska, samtida serietecknarna hyllar hon Moa Romanovas ”fulsnygga” seriestrippar. I helgen medverkar de båda på Skillinge seriefestival.
”Snobben” och ”Mumin” räknar tyska serietecknaren Anna Haifisch till de bästa serier som gjorts. Bland de svenska, samtida serietecknarna hyllar hon Moa Romanovas ”fulsnygga” seriestrippar. I helgen medverkar de båda på Skillinge seriefestival. Foto: Magnus Hallgren

Tyska serietecknaren Anna Haifisch har ägnat de senaste fem åren åt att teckna plågade konstnärer. Nu ges hennes debutalbum ”Von Spatz” ut på svenska.

I helgen gästar hon Skillinge seriefestival.

Morgonen efter att Anna Haifisch landat i Sverige har hon redan druckit för många öl. Det är första gången hon besöker Stockholm och nu sitter hon på ett fik i Aspudden, bara ett stenkast från huset där hennes svenska förläggare bor och där hon övernattat i sällskap av den franska serietecknaren Joe Kessler, också han ett prisat stjärnskott på den europeiska seriehimlen.

– Det är typiskt, säger hon. Att man aldrig lär sig, att man alltid går ut för hårt första kvällen.

Hon ler när hon säger det, rycker avslappnat på axlarna trots vetskapen om att hon har bråda dagar framför sig.

Den svenska lanseringen av hennes hyllade albumdebut ”Von Spatz”, som släpptes i Tyskland redan 2015, ska de kommande dagarna ta henne till anrika bokhandlar och kulturhus vidare till en idyllisk, skånsk fiskehamn och helgens seriefestival i Skillinge där hon och Kessler är de internationella gästerna.

De senaste fem åren har Anna Haifisch, i seriealbum som ”Von Spatz” och ”The artist” (2016), utforskat konstnärskapets plågsamma sidor. Bergochdalbanan mellan hybris och självhat, de kreativa sammanbrotten. Tvivlet, den kollegiala avundsjukan. Avgrunden, som för hennes karaktärer alltid tycks nära.

Walt Disney anländer till behandlingshemmet i seriealbumet ”Von Spatz”.
Walt Disney anländer till behandlingshemmet i seriealbumet ”Von Spatz”. Foto: Anna Haifisch

I ”Von Spatz”, en absurd fantasi med en stringent färgpalett som hon själv beskriver som ”kaliforniskt bubbelgum”, läggs Walt Disney in på en klinik för svagsinta konstnärssjälar. Där möter han tecknarna Saul Steinberg och Tomi Ungerer och hänger sig åt en serie misslyckade konstverk, men också åt att mata pingviner och ligga vid poolen.

– Jag ville fånga vedermödorna i konstnärslivet. De tre männen pratar om konst, sina misslyckanden, förutsättningarna för skapandet. Men även därinne har de svårt att göra annat än skräp. Konstnärerna är nästan som barn. Man måste ge dem något att göra, som att mata pingviner.

Idén till boken fick Haifisch under sitt livs absoluta lågvattenmärke.

– Efter att jag tog examen från konstskolan i Leipzig hamnade jag på ett lager där jag arbetade med att stapla lådor på hyllor hela dagarna. På helgerna jobbade jag extra i ett köpcenter där jag gick runt i en björnkostym. Jag slutade teckna eftersom jag helt enkelt inte orkade. Samtidigt ville jag bli konstnär. Det var otroligt dränerade, minns hon.

För att ta sig igenom dagarna på klädföretagets lager började hon att fantisera, mejslade fram en konstnärlig utopi i tankarna.

– Jag drömde om en perfekt plats för skapandet med stora ateljéer. Och landade i att en sådan plats, om den inte är en skola, antingen bör vara ett fängelse eller just rehab. Jag fascinerades av Betty Ford clinic i Kalifornien dit alla rika kändisar i USA åker för att nyktra till. Den amerikanska skvallerpressen publicerar ofta bilder därifrån, typ på Lindsay Lohan som röker en elektronisk cigarett. Jag ville leka med den typen av plats, säger Haifisch.

Serieskaparen Anna Haifisch fick sitt internationella genombrott när hon började teckna serien ”The Artist”, om en vingklippt konstnärsfågel, för drygt fem år sedan. ”Tacka gud för det. Jag provade det vanliga livet, men det var ett rent helvete”, säger hon själv.
Serieskaparen Anna Haifisch fick sitt internationella genombrott när hon började teckna serien ”The Artist”, om en vingklippt konstnärsfågel, för drygt fem år sedan. ”Tacka gud för det. Jag provade det vanliga livet, men det var ett rent helvete”, säger hon själv. Foto: Magnus Hallgren

Ett stipendium räddade henne från lagret och gav henne möjlighet att återvända till högskolan för grafisk formgivning i hemstaden Leipzig. Där tecknade hon på debutalbumet i två år. Sedan dess har hon kunnat försörja sig som serietecknare och illustratör, publicerad i bland annat Vice, Le Monde, The New Yorker och med en rad egna album på Drawn and Quarterly och Breakdown Press. Hennes karaktär Konstnären i serien ”The Artist” har tagit sig hela vägen till konstens finrum – MoMa, som bad henne att teckna en specialserie inför öppnandet av en ny utställning.

– Tacka gud för det. Jag provade det vanliga livet, men det var ett rent helvete.

Anledningen till att hon placerade tecknarna Walt Disney, Saul Steinberg och Tomi  Ungerer i samma, pastellfärgade behandlingscentrum är enkel, säger hon.

– De är 1900-talets främsta tecknare, jämte Tove Jansson. Jag hade faktiskt med henne i mitt första utkast, men strök ut henne eftersom jag har alldeles för stor respekt för henne. Det var enklare för mig att teckna tre manliga huvudkaraktärer då det finns inbyggd distans och 1900-talet på många sätt var den manliga konstnärens århundrade. Visst fanns det kvinnliga tecknare. Men ingen av dem var så etablerad och välkänd som Tove Jansson.

Bild 1 av 2 På Anna Haifischs utopiska behandlingsklinik Von Spatz i Kalifornien får de intagna skapa konst och mata pingviner.
Foto: Anna Haifisch
Bild 2 av 2 Kreativ härdsmälta i drömfabriken, ur ”Von Spatz” som nu ges ut på svenska i översättning av Fredrik Jonsson.
Foto: Anna Haifisch

Likheterna mellan Anna Haifisch spröda Walt Disney-figur och den rangliga huvudkaraktären Konstnären i ”The artist”, vars tredje album hon nu tecknar, är flera.

Båda ser så fragila ut att de riskerar att ramla ihop.

– Jag brukar tänka att Konstnärens mamma är en svan och hans pappa en trana. Han är en fjädrig typ, fjäderlätt och kan blåsa omkull vilken sekund som helst. Walt Disney ville jag framställa som utmärglad, så att man ska känna att man vill ge honom soppa, omfamna och vårda honom. I den tredje episoden av ”The artist” har Konstnären fått allt han drömt om. Han är på toppen med en enorm hybris, men ändå deprimerad. Och fallet blir djupt. Formen lånar jag från en opera. Det blir elva akter och väldigt dramatiskt.

Vad finns det då av henne själv i karaktärerna?

– Walt Disney var en visionär, som drev sina anställda till avgrunden för att förverkliga dem. Han verkar ha varit en god familjefar men en fruktansvärd chef. Jag kan relatera till hans målmedvetenhet, att nästan kliva över lik för att förverkliga en idé. Och visst har jag hybris ibland. Häromkvällen till exempel. Men när jag kom till ateljén morgonen efter var den så klart borta.

Läs mer: Han ordnar seriefestival på Österlen

Ämnen i artikeln

Böcker
Seriealbum

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt