Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-03 05:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/utsatta-journalister-efter-pegasusavslojande-ytterst-allvarlig-attack-pa-demokratin/

KULTUR

Utsatta journalister efter Pegasusavslöjande: Ytterst allvarlig attack på demokratin

Israeliska teknikföretaget NSO Group säljer spionappen Pegasus.
Israeliska teknikföretaget NSO Group säljer spionappen Pegasus. Foto: JACK GUEZ

Fler än 180 journalister har övervakats med spionappen Pegasus, har en omfattande granskning gjord av flera internationella medier kunnat avslöja.

– Journalister riskerar mer än någonsin tidigare, säger Wall Street Journal-reportern Bob Hope, en av dem som blivit övervakade, till DN.

I veckan publicerade flera stora internationella medier, däribland The Guardian, ett omfattande avslöjande om att övervakningsprogrammet Pegasus använts för att spionera på makthavare, religiösa profiler och aktivister. I granskningen framkom även att 180 journalister från 20 olika länder har utsatts för övervakning, bland annat chefer och reportrar på CNN, New York Times och Le Monde.

Flera internationella medier ligger bakom avslöjandet, bland annat Amnesty Security Lab och Forbidden Stories. Reportrar utan gränser (RSF) har i samband med avslöjandet valt att vidta rättsliga åtgärder mot israeliska teknikföretaget NSO Group, utvecklare och säljare av Pegasus.

I Frankrike har Reportrar utan gränser, tillsammans med två reportrar, anmält avlyssningar, övervakningar och intrång till landets åklagarmyndighet.

Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.
Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige. Foto: Jens Sølvberg

– Hela rapporten är ännu inte publicerad, men av den information som framkommit hittills tycks däremot inga svenska journalister ha varit måltavlor, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.

Han menar att att spionage är ett hot mot demokratin och rättstaten.

– När en underrättelsetjänst, åklagarmyndighet eller polismyndighet vill avlyssna en person måste ärendet gå via en domare. Då finns bevis på vilka beslut som har fattats i utredningen, men i fallet Pegasus så finns inga sådana underlag, säger Halkjaer och fortsätter:

– Övervakningen sker i det fördolda och det är inte möjligt att granska en sådan utredning i efterhand. Det är en parallell struktur i staten som kan sätta hela demokratin ur spel.

Erik Halkjaer menar att spionprogrammet hotar källskyddet eftersom det ger tillgång till kontakter såväl som hemliga dokument som journalister kommit över. Pegasus kan infiltrera en mobil via redan installerade appar med svag säkerhet, eller genom att lura användare att klicka på en länk. Det ger appen tillgång till allt i mobilen – mejl, kamera, sms, gps-data och mikrofon.

– Vi ser att de utsatta huvudsakligen är journalister som på något sätt granskar eller rapporterar om makthavare på ett komprometterande vis. Det behöver inte vara en korruptionshärva eller ett missförfarande i politiken, utan kan även drabba krönikörer. Det sker oftast i regimer där demokratin redan är svag, säger Erik Halkjaer.

Indien, Ungern, Mexiko och Marocko är exempel på stater som använt Pegasus för att spionera på journalister och deras arbete.

– Det är länder där pressfriheten inte står stark. I Indien och Ungern ser vi förföljelser, trakasserier, hot och hat mot journalister. I Mexiko rör det sig mer om våld. Marockanska journalisten Omar Radi dömdes exempelvis till sex års fängelse för spioneri, trots att det i själva verket var han som utsatts för övervakning, förklarar han.

Bild 1 av 2 Pegasusskanalen har väckt demonstrationer i Indien.
Foto: Sonu Mehta/Hindustan Times/Shutterstock
Bild 2 av 2 Paranjoy Guha Thakurta, reporter på indiska nättidningen The Wire.
Foto: Privat

Paranjoy Guha Thakurta är reporter på indiska nättidningen The Wire. Han hackades när han granskade hur Indiens premiärminister Narendra Modi och hans regering spred desinformation om oppositionen via Facebook 2018. I Indien har nyheten om regeringens användning av Pegasus den senaste veckan lett till kraftiga demonstrationer.

– I flera år har jag misstänkt att min telefon har blivit avlyssnad, eftersom jag har vänner i underrättelsetjänsten som informerat mig om att journalister övervakas. Men det var först när en journalist från Forbidden Stories kontaktade mig i mars som jag fick det bekräftat, säger Thakurta till DN över ett samtal via den krypterade mobilappen Whatsapp.

– Vem som spionerade vet jag inte, men oavsett vilket har de ju sett allt. Jag har över 5 000 namn i min telefon, tusentals sms och bilder. De kanske fortfarande övervakar mig, det är ju omöjligt att veta.

Thakurta håller med Erik Halkjaer om att Pegasus utgör ett hot mot demokratin.

– Det handlar inte enbart om hot mot integritet eller yttrandefrihet. Både NSO Group i Israel och Indiens regering saknar transparens om hur appen används, vilket är en ytterst allvarlig attack på demokratin. Det finns så många exempel på journalister som har riskerat att bli mördade eller fängslade på grund av Pegasus. Till och med familj, vänner och advokater till den mördade journalisten Jamal Khashoggi övervakades.

Bob Hope övervakades 2018, när han granskade en korruptionsskandal där UAE var inblandad.
Bob Hope övervakades 2018, när han granskade en korruptionsskandal där UAE var inblandad. Foto: Privat

Den granskande journalisten Bob Hope är en av de reportrar vars telefoner infiltrerats av Pegasus. Han arbetade på Wall Street Journal 2018 och rapporterade kring en korruptionsskandal i Malaysia när hans mobil övervakades av Förenta Arabemiraten (UAE), som var en del av härvan.

– Det handlade nog om att UAE letade efter källor eller någon svaghet i rapporteringen som skulle göra det möjligt att förstöra. Jag visste inte om att de hackade min telefon förrän det blev känt nu i veckan, så jag vet inte vad de faktiskt hittade, berättar han för DN.

Hope byter sin telefon regelbundet på grund av risken att bli hackad eller spårad.

– Journalister riskerar mer nu än någonsin tidigare. Det har visserligen alltid funnits personer eller regimer som vill röja källor, men med teknologiska lösningar blir risken så mycket större. Journalister måste samtidigt gå längre för att skydda sitt arbete.

Bob Hope tycker att techföretag borde ta större steg för att skydda telefoner och datorer.

– Journalister älskar sina smarta telefoner och krypterade meddelandetjänster som Signal. Men om telefonen eller datorn infekteras så är sådana appar värdelösa. Vi har centraliserat vår information till en enda plats. Om du jobbar med något känsligt och det rör sig om personer som är villiga att betala mycket för att komma undan så måste du använda dig av lågteknologiska lösningar, säger han.

RSF:s Erik Halkjaer håller med Hope om att journalister måste vara villiga att ändra sitt sätt att hantera information.

– Vi ser att användningen av appar som Signal och Telegram har ökat, men med Pegasus är de meningslösa eftersom programmet speglar hela telefonen. Det innebär att vi inte kan behandla någon form av känslig data eller konversation på telefonen. Det kommer att krävas att informationsbytet sker i ett fysiskt möte.

Läs mer:

Erik de la Reguera: Avlyssning på entreprenad gör vanliga medborgare till stora förlorare

Israel ska se över övervakningshärva

Reportrar utan gränser vidtar rättsliga åtgärder efter spionavslöjande

Spionprogram har använts mot journalister och aktivister

Ämnen i artikeln

Pressfrihet
Demokrati
Journalistik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt