Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-24 00:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/vilka-ar-kraven-for-att-bli-en-pedagogisk-forebild-for-barn-och-unga/

Böcker

Vilka är kraven för att bli en pedagogisk förebild för barn och unga?

Greta Thunberg forträtteras som en förebild både i ”Svenska Hjältinnor” och Jenny Strömstedts ”Barn som förändrat världen”.
Greta Thunberg forträtteras som en förebild både i ”Svenska Hjältinnor” och Jenny Strömstedts ”Barn som förändrat världen”. Foto: Matt Dunham/AP

På senare år har det utgivits mängder av vackert illustrerade böcker med korta biografier av inflytelserika kvinnor och barn. Boklördags Sandra Stiskalo har läst dem och funderat på vad en förebild faktiskt är.

I april 2016 lanserade entreprenörerna och journalisterna Elena Favilli och Francesca Cavallo en Kickstarterkampanj. Målet var att få ihop motsvarande 350.000 svenska kronor för att trycka 1.000 exemplar av en bok med korta och lättlästa porträtt av enastående och modiga kvinnor. Idén hade – som så ofta är fallet – uppstått ur en brist. Favilli och Cavallo, båda födda i början av 1980-talet, hade tagit del av studier som visade att bara fem procent av de böcker och tv-program de själva konsumerade som barn hade tjejer i huvudrollen.

Efter en månad på Kickstarter hade de samlat in 5,5 miljoner kronor. Och när ”Godnattsagor för rebelltjejer” kom ut 2016 var det den mest förbeställda originalboken någonsin. Greppet är enkelt: hundra kvinnor på hundra uppslag. På ena sidan en minibiografi där drivkraft och gärning beskrivs, på andra sidan en färggrann och detaljerad illustration. I dag har boken översatts till närmare 50 språk och sålts i miljoner exemplar.

Succén blev startskottet för en flod av vad man skulle kunna kalla förebildsböcker. Det har visat sig finnas en enorm marknad för dessa böcker, en marknad som ännu inte är mättad. Senaste tillskottet är TV4-journalisten Jenny Strömstedts ”Barn som förändrat världen” som utkom för bara några veckor sedan. Böckerna kännetecknas av tillgängliga texter av typen ”Det var en gång…” i kombination med intagande bilder. Genremässigt befinner de sig någonstans mellan den pedagogiska biografin, hjältedikten och självhjälpsboken. De kan läsas av barn och vuxna, som en sagoantologi eller uppslagsbok.

Desto svårare är att avgöra vad böckerna egentligen handlar om. Det vill säga: vem är en förebild? Och på vilka grunder?

Medborgarrättsaktivisten Rosa Parks och fysikern Marie Curie är kanske rätt uppenbara, men hur är det med Kleopatra och Margaret Thatcher? Enligt godnattsagorna, och flera av de andra utgåvorna, är även de förebilder. ”Somliga uppskattade henne för att hon var uppriktig, andra tyckte att hon var hård och kall. Margaret bara ryckte på axlarna och fortsatte med sitt”, läser jag stapplande för dottern vid läggdags.

Bild 1 av 2 Elena Favilli och Francesca Cavallo med sin bok ”Godnattsagor för rebelltjejer”
Foto: Ari Luostarinen/TT
Bild 2 av 2 Anna Nordlunds och Colette van Luiks ”Svenska hjältinnor”.
Foto: Bokförlaget Max Ström

Man får lov att dra vissa slutsatser. En förebild är alltså inte först och främst någon som utför handlingar med speciella konsekvenser, utan någon som utför handlingar på ett speciellt sätt: rakryggat, helhjärtat och utan tvivel.

I ett samtal på Bokmässan i fjol pratade författarna Anna Nordlund och Colette van Luik om sin bok ”Svenska hjältinnor” – ett slags nationell motsvarighet till godnattsagorna. De hade, vid sidan av att tillfoga historieskrivningen skildringar av kvinnor, med boken även velat ge olika svar på frågan om vad en hjältinna är. ”Man kan vara en hjältinna på väldigt många olika sätt, man kan vara en stor förebild som går i bräschen för nya reformer, men man kan också vara en hjälte i sitt eget liv genom att ha tagit kommando över det”, sa Anna Nordlund.

Exakt vad det innebär att ta kommando över sitt liv och vad det har med heroism att göra är oklart, men uttalandet är ändå spännande. Det är ett exempel på ett slags begreppsvidgning som pågått en längre tid inom flera fält. Till exempel inom feminismen.

Den brittiska filosofen Nina Power beskriver detta i sin bok ”Den endimensionella kvinnan” från 2011. Hon menar att feminismen har kommit att bli en kappa att vända efter vinden, att begreppet feminism behandlas som ett kärl som användaren kan fylla med lite vad som helst. Att arbeta politiskt för jämställdhet, att ansöka om skilsmässa eller unna sig egentid på spa: allt kan – med lite vilja – sorteras in under paraplyet feminism.

Powers bok har några år på nacken, den urvattnade livsstilsfeminism som hon analyserar och kritiserar likaså. Men tendensen att låta mycket rymmas under en flagg består, och förebildsböckerna är ett iögonfallande uttryck för det. Jag har läst dem noga (och många gånger, vid sängkanten) men hittar ingen annan gemensam nämnare för förebilderna än att de är personer som varit envetna och förverkligat drömmar och ideal av vitt skilda slag.

Som definition betraktat är det minst sagt inkluderande.

Eller jo, något mer går att urskilja. I förebildsböckerna finns inga män, åtminstone inga vuxna män.

Man skulle kunna tro att detta fokus på sätt, i stället för på sak, berövar genren en politisk dimension. Gör den lite mjäkig eller menlös. Men ofta har det varit precis tvärtom. Böckerna har flera gånger hamnat mitt i laddade politiska diskussioner.

Första gången var 2017, då tusentals rohingyer fördrevs från sina hem i Myanmar. Det kom rapporter om fruktansvärda övergrepp begångna av landets säkerhetsstyrkor. Myanmars ledare Aung San Suu Kyi förnekade att det pågick en förföljelse. I ”Godnattsagor för rebelltjejer” står det att hon sprider ”budskap om demokrati och fredlig förändring”. Läsande föräldrar blev arga, de protesterade och krävde att författarna Favilli och Cavallo skulle stryka eller skriva om kapitlet om Suu Kyi, införa en kritisk dimension som genren generellt saknar.

Och förra året bestämde den turkiska regimen att förbjuda boken för barn, eftersom porträtten av de rakryggade kvinnorna med stora drömmar ansågs kunna ha ett skadligt inflytande på personer under 18 år. I Turkiet behandlas den i dag på samma sätt som porrtidningar. Den säljs under disk, enbart till vuxna.

Jenny Strömstedts bok är ett aktuellt exempel på förebildsböcker.
Jenny Strömstedts bok är ett aktuellt exempel på förebildsböcker. Foto: Bokförlaget Max Ström

Det finns ytterligare paradoxer kopplade till böckerna. Många av dem som presenteras som förebilder skulle helst avstå från den etiketten. Så är fallet med Greta Thunberg, som finns med i både ”Svenska Hjältinnor” och Jenny Strömstedts ”Barn som förändrat världen”. För några veckor sedan höll hon ett föredrag för DN:s medarbetare. Hennes kritik av medierna var svidande. Hon sa: ”Ni säger att ni rapporterar om klimatkrisen, men det gör ni aldrig. Ni rapporterar om symptom som gör sig bra på bild. Ni rapporterar om klimataktivister med flätor och gul regnjacka som får säga obekväma, klickvänliga citat.”

Det där var inte särskilt kul att höra för en journalist som mest sysslar med personporträtt. Men kritiken gäller i högsta grad också förebildsböckerna.

Med det sagt verkar det ändå som att genren har förändrats en del sedan ”Godnattsagor för rebelltjejer” kom ut för fyra år sedan. Förebilderna har blivit lite mer förebildliga. Det är Jenny Strömstedts bok ett exempel på.

Nog har barnen som hon skriver om storslagna drömmar och skinn på näsan, men skälet till att de är förebilder är inte att de har gjort ett avtryck utan ett gott avtryck. Eller som det står i förordet: de har bidragit till ”en bättre värld”. Genom det mer begränsade urvalet försöker Jenny Strömstedt ringa in vilka handlingar som faktiskt gör en förebild. Eller ännu enklare: vilka handlingar som är bra respektive dåliga.

Det är en värdering som känns rätt uppfriskande. Lite rebellig, faktiskt.

Läs mer:

Alexandra Sundqvist läser tre böcker om kvinnohistoria

Svenska kvinnliga hjältar skildras efter internationellt succékoncept

Ämnen i artikeln

Böcker
Barnböcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt