Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-16 21:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/visuellt-eleganta-en-kunglig-affar-gor-upp-med-datidens-homofobi/

FILM | RECENSION

Visuellt eleganta ”En kunglig affär” gör upp med dåtidens homofobi

Staffan Göthe och Sverrir Gudnason som älskande par i  ”En kunglig affär”
Staffan Göthe och Sverrir Gudnason som älskande par i ”En kunglig affär” Foto: SVT

SVT:s stora julsatsning ”En kunglig affär” väcker liv i den så kallade Haijbyaffären från 50-talet. Fokus ligger på romansen mellan restaurangägaren Kurt Haijby och den åldrade monarken Gustav V.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Knappt har privatspanardammet lagt sig efter ”Den osannolika mördaren” innan ”En kunglig affär” piskar upp spekulationerna kring ett annat historiskt true crime. Miniserien på SVT är visserligen ingen anklagelseakt mot någon av sina älskande huvudpersoner – snarare än förtal av avliden handlar det om motsatsen. ”En kunglig affär” försöker rentvå Kurt Haijby. Kungen själv, Gustaf V alltså, kommer också lindrigt undan. Särskilt jämfört med hans korta men förgörande uppenbarelse i Jan Troells ”Dom över död man” från 2012 som en nazivänlig krake till monark.

Men vad är egentligen sant och falskt? Och vad spelar det för roll? Så här mycket är i alla fall säkert om bakgrunden: Kurt Haijby sökte 1933 audiens hos kungen för att begära alkoholtillstånd för sin restaurang, vilket han nekats på grund av sitt brottsliga förflutna. Besöket gick hem och inte nog med det – under de följande åren betalade hovet ut motsvarande miljonbelopp till honom. År 1952 dömdes han för utpressning i den så kallade Haijbyaffären.

Bluffmakare, mytoman, skojare. Kurt Haijby brukar vanligtvis beskrivas utan smicker. Men i manusförfattaren Bengt Braskereds överföring av historien till romancegenren framträder en annan person. Regissören Lisa James Larsson gör sitt till med softad belysning, där bilder av nakna kroppar i omfamning kontrasteras mot en ogästvänlig omvärld. Och som guldglimrande 1900-talsfond till omåttligt populära ”Young royals”, med uppdaterad inramning men besläktad tematik, är den visuellt elegant.

Foto: SVT

”En kunglig affär” är först och främst en uppgörelse med dåtidens homofobi, uttryckt genom makterna som försökte tysta romansskvallret till varje pris. Sverrir Gudnason spelar Haijby med jagad uppsyn, när han övervakas och skickas till sinnessjukhus. Kungen framstår i Staffan Göthes självsäkra gestaltning som ett offer för sin tid, trots den skyddade tillvaron på slottet.

Även Anna Haijby (Sanna Krepper) verkar olycksdrabbad, eftersom hon inte har någon aning om makens förehavanden. I dokumentära skildringar av Haijbyaffären beskrivs hustrun oftare som delaktig i utpressningen mot hovet. Poängen här är inte att versionen i serien därmed skulle var inkorrekt, utan bara att den resulterat i en mycket mer stereotyp kvinnoroll.

Manusförfattaren förklarade ärendet bäst själv i en intervju i DN: ”Vi har ju ingen tanke på att hänga ut någon, alla ska försvaras.” Det gör ”En kunglig affär” till en tillrättalagd upprättelse. Serien blundar visserligen inte för Kurt Haijbys övergrepp mot minderåriga, eller hovets protyska inställning under kriget, men tittar sedan åt ett annat håll. För det här ska ju vara romance om en präktig rättsskandal.

Den eventuella relationen mellan Kurt och Gustav hade bevisligen inget lyckligt slut men i serien får deras ömsinta blickar sista ordet. Det känns mer utstuderat än övertygande, som att historien anpassas till vår blick snarare än tvärtom. Och när SVT:s stora julsatsning är en kärlekssaga mellan en dömd pedofil och en nazistkramare får väl ryktet om cancelkulturen åtminstone betraktas som något överdrivet.

Läs mer:

I julens tv-serie är kungen förälskad i sin Haijby

Läs fler film- och tv-recensioner i DN

Ämnen i artikeln

Film

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt