Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-19 20:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/vr-verket-involution-borrar-sig-in-i-publiken/

KONST | RECENSION

Vr-verket ”Involution” borrar sig in i publiken

Deltagare i ”Involution”, performance av Lundahl & Seitl på Uppsala konstmuseum:
Deltagare i ”Involution”, performance av Lundahl & Seitl på Uppsala konstmuseum: Foto: Pär Fredin/Uppsala konstmuseum

Christer Lundahl och Martina Seitl är aktuella på Uppsala konstmuseum med ett multisensoriskt performanceverk med vr-teknik. ”Involution ” är en mäktig och sinnesvidgande upplevelse, tycker Sebastian Johans.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

När Christer Lundahls och Martina Seitls högst egenartade, multisensoriska blandning av koreografi, performance, rum och ny teknik fungerar som allra bäst, ger den upphov till sinnesvidgande upplevelser som borrar sig in i betraktaren och stannar länge.

Det nya verket ”Involution” är en utveckling av duons kanske mest uppskattade projekt ”Symphony of a missing room”, och står sig väl mot föregångaren.

Verket kretsar kring den antika Pergamonfrisen och Peter Weiss konstnärliga användning av densamma i den lika majestätiska som mastiga romanen ”Motståndets estetik”.

Här finns en för Lundahl & Seitl sedvanlig komplexitet, därtill är verket platsspecifikt och förhåller sig till den gamla Vasaborgen där Uppsala konstmuseum huserar. Givetvis till det faktiska rummet, där betraktaren rör sig till en röststyrd koreografi. Men också genom små högar av djurben och stuckaturer som är lämningar från slottets äldsta historia.

Följsamhet, motståndskraft, underkastelse , tillit och den mänskliga historiens fallenhet för att upprepa sina misstag är teman som bakats in i rörelserna som betraktaren, utrustad med hörlurar och ett sensoriskt bälte, företar sig i rummet tillsammans med en partner.

Under hälften av verket är man dessutom försedd med en mask för ögonen, och därmed utlämnad åt sin ledsagande medbetraktare, tills rollerna byts.

Deltagare i ”Involution”, performance av Lundahl & Seitl på Uppsala konstmuseum:
Deltagare i ”Involution”, performance av Lundahl & Seitl på Uppsala konstmuseum: Foto: Pär Fredin

På väggarna flimrar skuggor från en 3D-scannad version av den antika frisen, och med hjälp av strålkastare interfolierar kropparna som rör sig i rummet det kollektiva minne som de antika skulpturerna representerar. Det är mäktigt och komplicerat, men i stunden mycket lätt att ta till sig. Att lämna ut sig åt en annan betraktare skapar dessutom en intimitet som blixtrande kontrasterar verkets stora, ekfrasiska rörelser.

Till skillnad från många andra verk som laborerar med vr-tenik och liknande har ”Involution” därtill betydande visuella kvaliteter, även för den som inte är deltagare. Det är fascinerande, rent av vackert, att se två kroppar tolka instruktionerna och leda och dra varandra genom rummets scen av historiska skuggor.

Ämnen i artikeln

Konst

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt