Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 04:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/zacara-da-teramos-samlade-verk-vet-inga-granser/

MUSIK | RECENSION

Zacara da Teramos samlade verk vet inga gränser

Michele Pasotti och ensemblen La Fonte Musica väcker liv i Zacara da Teramos samlade verk.
Michele Pasotti och ensemblen La Fonte Musica väcker liv i Zacara da Teramos samlade verk. Foto: Alberto Molina

Under ledning av Michele Pasotti presenterar ensemblen La Fonte Musica den hittills tämligen okände Zacara da Teramos samlade verk för första gången. Martin Nyström finner likheter mellan den italienska renässanstonsättaren och hans landsman Dante.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

I italienaren Zacara da Teramos sång ”Cacciando per gustar”, skriven i slutet av 1300-talet, hamnar vi mitt på torget. Med högljudda rop, ordlekar och skämt tävlar handlarna om uppmärksamheten. Och kunderna svarar.

En folklig teater tar form i musiken kring utbudet av vitlökar, lagrad ost, bönor, olja och vinäger, fikon, nötter, persikor, kittlar och lock, nålar, tyger, trasor och tofsar. Mitt i allt detta sägs det att någon sover, en annan släcker törsten, en tredje fattar eld. Mot slutet av sången hörs ett säljande lockrop från någon som heter Anna. Åtrån på torget vet inga gränser, förbuden är satta ur spel.

Den här scenen är en av höjdpunkterna i den 4 cd-box med ensemblen La Fonte Musica under ledning av Michele Pasotti som för första gången presenterar den hittills tämligen okände Zacara da Teramos samlade verk. Här finns rikligt med sakral musik av finaste märke men det är ändå de världsliga sångerna som är de mest uppseendeväckande. Som den ljuvligt skräniga och otåligt frustande ”Ciaramella” vilken gör skäl för ett av alla de folkliga ordspråk och uttryckssätt som förekommer i dessa sånger: ”Kärlek och hosta går aldrig att dölja”.

Den attityd till livet som genomsyrar denna musik är den som litteraturvetaren Michail Bachtin har kallat ”den folkliga skrattkulturen”. Den som genom sina karnevaler, narrfester och dess språkuttryck utvecklades på marknadsplatser och öppna torg. En kultur vid sidan av den officiella kulturen som med sin munterhet bröt mot maktens förtryckande och auktoritärt ensidiga allvar. Och som med skrattets hjälp vände upp och ner på allt det som ingav fruktan och skräck. Det var en kultur som inte tillät allvaret att stelna, utan satte det i rörelse. Som firade tanken på tillblivelse och förändring.

I sin nyutkomna bok ”Dante – den förste författaren” lyfter Anders Cullhed bland annat fram hur Dante promotar sig själv som författare i sina texter, och skapar en författarroll som inte funnits tidigare. På samma sätt gör Zacara da Teramo när han på olika sätt refererar till sig själv som tonsättare i sina egna verk. Ett subjektivt inslag som var relativt nytt i den tidiga renässansens musik.

När gökarna gala och längtan blir som störst hos da Teramo kommer jag givetvis också att tänka på Evert Taube som älskade den italienska renässanskonsten mer än någon annan konst. För dess ofiltrerade färger och ”riktigt skönt glada former”’. Något han ansåg att Sverige var för ”strängt” för.

Bästa spår: ”Nel cucul”, ”Amor né tossa”, ”Cacciando per gustar”

Läs mer om musik och fler texter av Martin Nyström

Ämnen i artikeln

Musik
Dagens skiva

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt