Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Afrika måste ta sitt ansvar

Vi behöver varandra.
Vi behöver varandra. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

DN 3/12 2017. De afrikanska ledarna har huvudansvaret för att bygga samhällen som medborgarna inte vill fly från.

Det fasansfulla slaveriet av afrikanska migranter i Libyen måste få ett omedelbart slut. Om detta är EU och Afrikanska unionen (AU) överens efter veckans toppmöte i Elfenbenskusten.

Hur det ska gå till återstår att se. Det är lätt att förbli pessimistisk, trots att både de afrikanska och europeiska länderna betonade situationens allvar och lovade åtgärder. Men med tanke på att Libyen länge ens vägrade omnämnas med namn i en deklaration mot slavhandeln är det lätt att se hur långt det är till faktiska kännbara åtgärder.

Att ta ansvar är svårt. Det påstås av somliga att slaveriet i Libyen, liksom många av de fasansfulla förhållanden som möter Afrikas migranter, i första hand skulle vara Europas fel. 

”EU:s invandringspolitik (bidrar) till att upprätthålla de strukturer som möjliggör det skrupellösa utnyttjandet av afrikanska migranter i Libyen”, säger till exempel forskaren Jesper Bjarnesen på Nordiska Afrikainstitutet till TT. Hans recept är ”flera lagliga vägar in i Europa”.

Men lösningen på Afrikas problem är inte att hjälpa till att dränera Afrika på sin ungdom. Förmyndaraktiga förklaringsmodeller som ”huvudansvaret är inte Afrikas” och ”det mesta är kolonialismens fel” förbättrar inte situationen ett dugg, snarare tvärtom.

För det första är det afrikaner, inte européer, som står för slavhandeln i Libyen. Ingen europé tvingar libyska flyktingsmugglare och gangsters att handla med människor som boskap. Man kan inte hymla om att slavhandeln, förutom de ekonomiska skälen, är ett frapperande utslag av nordafrikansk rasism mot svarta från söder om Sahara. 

 Lösningen på Afrikas problem är inte att hjälpa till att dränera Afrika på sin ungdom.

Dessutom är det de afrikanska ledarna själva som har huvudansvaret för att bygga samhällen där medborgarna trivs och vill stanna kvar. Det är i första hand de som måste skapa jobb, bygga upp transparenta myndigheter, riva tullmurar, garantera rättsäkerhet, demokratisera beslutsprocesser, utjämna orättvisor.

De måste inte minst bli bättre på att inbegripa kvinnorna i landets utveckling. Att utbilda flickor minst lika länge som pojkar, och ge dem goda möjligheter till yrkeskarriär, är en snabb väg till större välstånd. Ändå sitter det så långt inne i så många samhällen. 

Stora delar av den afrikanska kontinenten har i decennier plågats av den värsta korruption – ledarna har föredragit att berika sig på mutkulturen framför att bekämpa den. De borde rensa upp i det träsket snarare än att skylla ifrån sig.

När Angela Merkel talar om en ”Marshallplan” med investeringar i Afrika är det oerhört viktigt, precis vad gäller biståndet, att ha kontroll på att pengarna inte försvinner ner i de bottenlösa fickorna hos någon despot eller hans kusiner. 

Tidningen Economist redovisade nyligen hur den afrikanska kontinenten gjort stora framsteg under 2000-talet. Kampen mot hiv/aids och malaria har varit framgångsrik, fler barn går i skola och den förväntade livslängden har ökat med frapperande 10 år, från 50 till 60, bara sedan år 2000.

Problemet gäller måtten för säkerhet, fred och rättsprinciper. Där pekar de flesta kurvorna åt fel håll, inte minst på grund av inbördeskrig i flera länder – däribland just Libyen.

På toppmötet i Elfenbenskusten slogs fast att Europa och Afrika måste bli mer jämbördiga samarbetspartner. Där Europa backar undan, där flyttar USA, Japan och inte minst Kina fram sina positioner. 

Självklart tjänar också de europeiska länderna på att bidra till afrikanskt näringsliv och jobbskapande. Men framför allt bör Europa öka sina ansträngningar för Afrikas skull. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.