Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 01:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/alla-forlorar-pa-farliga-arbetsmiljoer/

Ledare

Alla förlorar på farliga arbetsmiljöer

Utsatt yrke. Foto: Anders Wiklund/TT

DN 29/4 2019. Kraven på säkerhet är numera höga. Men fortfarande är det långt ifrån tillräckligt, det står alldeles tydligt.

Rätta artikel

Det var inte bättre förr, särskilt inte vad gäller arbetsmiljö. På många sätt har det gått framåt. Det finns en statlig nollvision, och regeringen har tagit fram en mycket ambitiös strategi. Arbetsmiljöverket inspekterar och informerar. Fackförbundens skyddsombud övervakar och rapporterar. 

Kraven på säkerhet är numera höga. Men fortfarande är det långt ifrån tillräckligt, det står alldeles tydligt när man ser till statistiken.

För fjärde året i rad har antalet dödsfall i arbetsplatsolyckor ökat. Under 2018 miste 51 personer livet. Ännu högre blir siffrorna om man också beaktar dem som dör indirekt, på grund av arbetsrelaterade skador. De var i fjol tiofalt fler: 500 personer. 

Enligt forskning som tagits fram på Arbetsmiljöverkets begäran stavas de främsta riskfaktorerna stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och fysiskt tungt arbete. Därtill leder dålig luft på grund av exempelvis damm, asbest och kvarts till bortåt 500 dödsfall ytterligare. Det påpekade Arbetsmiljöverkets generaldirektör, Erna Zelmin-Ekenhem, häromdagen (DN 28/4)

Varför fick den nyanställda Julia på Tarkett i november gå in till maskiner som man tidigare aldrig tilläts närma sig ensam?

Allra mest utsatta är arbetare inom bygg-, transport-, jordbruks- och skogsbranscherna. Så plussas olyckstalen på, en siffra i taget, och varje nytt fall är en tragedi. Inget tyder på att 2019 blir ett bättre år. Redan har 19 personer dött.

Rent tekniskt har säkerheten bara förbättrats. Nya maskiner har alltid skydd och stoppmekanismer. Problemet är därför ofta snarare oerfarenhet, underbemanning och bristande rutiner. 

Varför fick den nyanställda Julia på Tarkett i november gå in till maskiner som man tidigare aldrig tilläts närma sig ensam, och som enligt svensk lag nu för tiden dessutom borde ha varit försedda med grindar som automatiskt slog av apparaturen så snart de öppnades? Dagens Nyheter beskrev det hela i ett reportage.

Läs mer: 24-åriga Julia dog på nattpasset – drogs in i ett dragverk 

Småföretag, underentreprenörer och tillfälliga arbetsplatser är värst utsatta, enligt Arbetsmiljöverket. Men stabila storföretag är inte heller skonade: På statliga gruvverket LKAB dog en annan Julia några månader tidigare, efter att ett rostigt stålgallergolv gett vika, många meter upp i luften. 50 larm om sönderrostade golv inne i anläggningen hade vid det tillfället inrapporterats, enligt ”Kaliber” (Sveriges Radio 3/12 2018). Hon var inte heller den första att falla igenom.

Några månader senare förolyckades småbarnspappan Ronny när han blev överkörd på bygget där han jobbade. 

Så där fortsätter listan. 

Arbetsgivarna måste bli bättre på att ta hand om sina anställda. Och arbetarna måste bli bättre på att ta hand om sig själva, och om varandra. Det gäller inte bara dramatiska händelser med dödlig utgång, utan lika mycket i det lilla.

Alla förlorar på sjukdom och förslitningsskador och olyckor. Och det är egentligen inte mycket som behövs för att förbättra situationen.

En utpräglad säkerhetskultur, framför allt. Nolltolerans mot allt vad machokultur heter, på alla nivåer. Och ett bra förebyggande arbete. 

Bara genom så enkla och grundläggande åtgärder som att följa lagen och säkerhetsföreskrifterna, se till att det finns nödvändig skyddsutrustning, förbättra luften och minska faktorer som ökar stress vore nästan allt vunnet. 

Och så måste arbetsgivaren lyssna på de anställda, när de rapporterar problem. 

Kanske är detta hoppfulla också det mest tröstlösa? De här sjukdomarna, skadorna och dödsfallen skulle många gånger gå att undvika. Om vi bara ansträngde oss.