Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 21:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/alla-forstar-att-hela-kommuner-inte-ska-undantas-fran-ebo-lagen/

Svensk politik

Alla förstår att hela kommuner inte ska undantas från ebo-lagen

Migrations­minister Morgan Johansson (S).
Migrations­minister Morgan Johansson (S). Foto: Daniel Costantini

DN 22/6 2020. Att låta kommuner undanta utsatta områden från ebo-lagen är utmärkt. Just därför ska ingen fuska genom att undanta hela kommunen.

Att asylsökande kan välja var de ska bo under asylprocessen är bra. Förutom att det avlastar Migrationsverkets anläggningsboenden innebär valfriheten ökade möjligheter för den enskilde att leva ett ganska vanligt liv, vilket kan göra att människor kommer ut i samhället fortare.

”Att man känner någon redan när man kommer hit, kanske en släkting eller vän, ger trygghet och stöd som också är väldigt viktigt när man befinner sig i de här situationerna”, som Kajsa Sörman, ordförande i föreningen Refugees welcome housing Sweden, tidigare har förklarat (DN 3/3 2019).

Men att den så kallade ebo-lagen har fördelar betyder inte att modellen saknar baksidor. Minskad reglering ovanifrån gör att det blir svårare för kommunerna att planera för flyktingmottagandet, exempelvis vad gäller barns skolgång. Dessutom väljer många nyanlända att bosätta sig på platser där det redan finns landsmän, inte sällan i utsatta områden. Det har spätt på segregationen och lett till trångboddhet, vilket flera kommuner har larmat om.

Inledningsvis verkade ropen ske för döva öron. Men under de senaste åren har problemen diskuterats på riksnivå, och från och med den 1 juli får 32 kommuner som tagit emot många nyanlända ha områden som är undantagna från lagen om eget boende, ebo, efter att platserna anmälts till Migrationsverket under våren.

I praktiken innebär nyordningen inget förbud för någon att bosätta sig var den vill. Däremot får asylsökande ingen ekonomisk ersättning i de utpekade områdena.

Tyvärr klarar inte alla kommuner av den sortens frihet.

”Kommunerna har getts denna möjlighet eftersom de har ansetts bäst lämpade att bedöma vilka områden som har sådana socioekonomiska utmaningar”, som det står i en inlaga från regeringen.

Men tyvärr klarar inte alla kommuner av den sortens frihet. I stället för att göra som det var tänkt – lista områden som har stora socioekonomiska utmaningar – har elva kommuner valt att undanta hela kommunen. Bland dem finns Göteborg, som knappast kan anses vara ett enda stort utsatt område, även om Socialdemokraternas gruppledare i staden motiverar tilltaget med att de bland annat gör det ”för att undvika risken för att asylsökande skriver sig i mer välmående stadsdelar men ändå bor i fattiga förorter” (GT 17/6).

Så kan det givetvis bli. Men lösningen för att stävja fusk är att kontrollera att regelverket följs. Inte att även kommunerna fuskar och använder regelverket på ett sätt som varje lokalpolitiker förstår inte är meningen, och också regeringen verkar ha ledsnat, vilket märks i ett utlåtande.

Där står bland annat: För att förhindra missbruk av systemet bör länsstyrelsen ha möjlighet att invända mot en kommuns anmälan. Dessutom vill man ”säkerställa att Migrationsverket får del av länsstyrelsens yttrande”.

Regeringen anser sig alltså för det första vara tvungen att gripa in för att ”förhindra missbruk”. För det andra visar den att den inte litar på kommunerna och kräver därför att länsstyrelsens svar – ja eller nej – alltid ska skickas med till Migrationsverket. 

Och det här kommer efter att regeringen hörsammat kommunernas vädjan om att göra något åt att ebo-lagstiftningen – för att hindra inflyttning dit där de socioekonomiska utmaningarna är som störst, och därmed underlätta för kommunerna att klara sina uppdrag.

Det är inte så man tackar för förtroendet.

Ämnen i artikeln

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt