Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Allas ansvar är ingens

Foto: Magnus Bard

Integrationspolitikens dagar kan vara räknade. För även om den parlamentariska situationen efter valet är oviss, är en sak säker: om Stefan Löfven blir statsminister stryker integrationspolitiken med.

Socialdemokraternas kongressbeslut att avveckla integrationsministerposten vid en eventuell regeringsbildning utgår från en god liberal tanke. Partiet vill inte utan anledning klumpa ihop individer utifrån var de är födda. Att det även finns taktiska motiv bakom beslutet – som att detta är en fråga som partiet inte opinionsmässigt gynnas av att driva – kan heller inte uteslutas.

Det är inte första gången partiet vill möblera om bland ministerjobben på detta område – med ett liknande resonemang ersattes invandrarministern 1996 av två nya ministrar med ansvar för integration respektive migration. Även då uppgavs det att man ville lämna den kollektivistiska tanken om att invandrarskapet var det centrala och att landets invandrare inte längre skulle ha en egen minister. Uppenbarligen är partiets egen bedömning att det misslyckades.

En intressant aspekt i Socialdemokraternas argumentation är att jämställdhetspolitiken uppges vara modellen för vad partiet vill åstadkomma. De vill komma ifrån stuprörstänkandet, och fördela ansvaret mellan samtliga ministrar, som det har uttryckts. Argumentationen haltar – något besked om att S inte tänker ha någon jämställdhetsminister har vi ju ännu inte fått – men är likväl värd att diskutera.

För även om Socialdemokraterna vill göra det väl lätt för sig, gör regeringen det i dag onödigt rörigt. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) har vid flera tillfällen företrätt regeringen i migrationsfrågor, vilket ju är Tobias Billströms (M) ansvar. Och när justitieminister Beatrice Ask (M) efterfrågades vid de uppmärksammade dödsskjutningarna i Malmö 2010 dök Ullenhag upp igen. De mördade var invandrare.

Det kollektivistiska arvet är ännu närvarande och regeringen har i hög utsträckning övertagit en gammal föreställning om vad en integrationsminister sysslar med. En idé som alltså inte ens Socialdemokraterna håller sig med längre.

Att regeringen – precis som den S-märkta föregångaren – inte alltid lyckas hålla isär processen integration från idén om ett invandrarkollektiv beror också på att integration kräver sammansatt politik som både är svår att förklara och bedriva. Integration förväxlas lätt med invandring, och integration bygger på en otymplig mix av etableringsfrågor och generella politiska åtgärder. Det gör också att de verktyg som finns att tillgå främst är spridda över ett antal andra ministrars bord.

Idén om en integrationslös regering är därför attraktiv – de stora budgetposterna återfinns ändå inte hos integrationsministern. Men i praktiken är det betydligt mer komplicerat. För handen på hjärtat, vilken minister kommer att prioritera poster i förhandlingar utanför det huvudsakliga uppdraget? Och vem kommer att föra upp frågorna på agendan när ingen äger dem?

En fingervisning om det vakuum som kan uppstå är den tystnad som har rått i debatten sedan Socialdemokraterna tog beslutet att sprida ut ansvaret för integrationsfrågorna. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar, men ändå allas problem.

Att etableringsreformen från 2010, som är den största integrationspolitiska förändringen på 25 år, inte har lett till större debatt är symtomatiskt. Visserligen har den inneburit ett lyft från det tidigare systemet, men reformen lämnar mycket i övrigt att önska och i brist på en aktiv opposition har justeringar genomförts för långsamt.

Huruvida integrationspolitiken överlever eller ej återstår att se i september. Socialdemokraterna har påbörjat en intressant, men alltför förenklad analys, och utifrån det tagit ett mycket drastiskt beslut. För visst är integration komplicerat, men lösningen är knappast att skicka politiken i soptunnan.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.