Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 05:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-stokiga-elever-ska-inte-bestamma-over-lararna/

Ledare

Amanda Sokolnicki: Stökiga elever ska inte bestämma över lärarna

Foto: Jessica Gow/TT

I Sverige har vi bestämt att lärare inte får vara tyranner i klassrummet. I stället har vi låtit elever inta den rollen.

”Över hälften av lärarna har tvekat att ingripa i en ordningsstörande situation på grund av rädsla för att bli anmälda”, visar nu Lärarförbundets nya enkät (DN Debatt 21/9). Vad har man rätt att göra när en elev vägrar lämna klassrummet? När han inte släpper ifrån sig den pipande telefonen? Det är lärarna osäkra på. 

Juridiken ger otydliga svar, menar förbundet. Och att det finns en myndighet, Barn- och elevombudet, som gjort dessa anmälningar till en sport, underlättar ju inte. På drygt tio år har antalet anmälningar ökat med nästan 400 procent. Antingen har lärare blivit hårdare med åren. Eller så har ribban för vad som är att betrakta som en kränkning sänkts – avsevärt. 

Mycket tyder på det senare; till och med myndighetens egna medarbetare har nu gått ut och sagt att detta har gått för långt. Det är viktigt att skydda barn från vuxnas kränkningar, men när man inte kan skilja allvarliga händelser från allt möjligt som kan uppfattas kränkande – då är man ute på djupt vatten.

Lärarna förväntas göra stordåd men får inte ens förutsättningarna att göra det mest grundläggande.

I vissa fall har kommunerna till och med betalat skadestånd utan att titta närmare på fallet. Vad skickar det för signaler till eleverna? Bara du känner dig kränkt så kommer du att få tusenlappar för besväret. Och vad skickar det för signal till lärarna? Tala om att sakna uppbackning. 

Frågan är inte bara vad man utsätter lärare för, det handlar också om vad det innebär för eleverna som försöker lära sig något i det klassrum där läraren står handfallen. Och för alla de som i framtiden inte kommer att få några behöriga lärare eftersom kompetenta personer väljer bort utbildningen – och slutar som lärare – då det är ett jobb där man förväntas göra stordåd men inte ens får förutsättningarna att göra det mest grundläggande.

Ska man råda bot på lärarbristen måste man bestämma sig: antingen låter man de stökigaste eleverna styra i klassrummet eller så låter man lärarna göra det. För det går förstås att ändra läroplaner och finansiering och kepsregler in absurdum. I slutändan handlar det ändå om att låta lärare göra sitt jobb.