Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Ansvaret för regeringens krissamordning ska ligga hos statsministern

Foto: Hossein Salmazadeh/TT

DN 5/8 2018. Alliansledarna drar flera rimliga slutsatser utifrån sommarens bränder. Framför allt bör regeringens krisenhet flyttas tillbaka till statsrådsberedningen.

I veckan presenterade Alliansen tio punkter för bättre civil krisberedskap. Initiativet kom naturligtvis mot bakgrund av sommarens på vissa håll fortfarande pågående skogsbränder. 

De fyra partiledarna underströk klokt nog att det är för tidigt att dra definitiva slutsatser. Särskilt klädsamt var det att de höll dörren öppen för andra partiers förslag i allmänhet och i synnerhet för förslaget från den rödgröna regeringen om att inrätta ett särskilt expertråd under SMHI, som ska utreda hur risker för olika typer av naturkatastrofer påverkas av de tilltagande klimatförändringarna. 

Den tidiga tidpunkten till trots är det ändå rimligt att dra en handfull slutsatser rörande Sveriges förmåga att hantera stora skogsbränder. Slutsatser som de borgerliga punkterna speglar väl.

Det är framför allt svårt att avfärda förslaget om att förmågan att bekämpa bränder från luften måste stärkas. Dels ska självklart de helikoptrar som Sjöfartsverket och Försvarsmakten har som kan användas för det ändamålet vara tillgängliga för det.  

Dels måste tillgången till brandplan bli bättre. Om det betyder att Sverige köper in egna flyg, delar med de nordiska grannarna eller ser till att den europeiska krishanteringsmekanismen stärks, är precis som Alliansledarna noterar i grund och botten en teknisk fråga. Men vi måste se till att vi har tillgång till det antal flyg vi behöver så snabbt som nöden kräver.

Ändå är nog de viktigaste slutsatserna de som på samma gång är mest allmänna och mest konkreta: De som rör regeringens generella krissamordning och att dess krisenhet bör flyttas från justitiedepartementet till statsrådsberedningen.

Svensk krishantering är på många sätt decentraliserad – kommuner och självständiga myndigheter har det omedelbara operativa ansvaret.

Det är egentligen bra, eftersom det skapar förutsättningar för snabb respons. Men det innebär också att det måste finnas en tydlig central samordningsfunktion, som har en överordnad position gentemot de annars jämställda enheter som ska ledas och som har mandat att leverera extra resurser vid behov. 

Just detta har varit en slutsats i upprepade utredningar, åtminstone sedan Katastrofkommissionens rapport efter tsunamin. 

Därför var beslutet vid Stefan Löfvens tillträde 2014 att flytta regeringens krisledningsenhet från statsrådsberedningen till justitiedepartementet så märkligt. Det innebar att inrikes- istället för statsministern blev ansvarig för krissamordningen. 

Krisledningsenheten bör därför – precis som Allianspartierna förordar – flyttas tillbaka till statsrådsberedningen.

Att det arrangemanget är problematiskt blev tydliggjort i samband med att skandalen på Transportstyrelsen avslöjades förra året. Statsministern informerades mycket sent om ett dataläckage som innebar potentiell risk för rikets säkerhet.

Krisledningsenheten bör därför – precis som Allianspartierna förordar – flyttas tillbaka till statsrådsberedningen. 

De exakta formerna för den nya organisationen kan så klart diskuteras. Huruvida det behöver ta formen av ett nationellt säkerhetsråd, i linje med det borgerliga förslaget, är inte självklart. Viktigare är att förändringen genomförs i samförstånd över blockgränserna.

Det fragmenterade parlamentariska läget innebär att såväl regeringskriser som nyval kan bli en vanlig företeelse de närmaste åren. Men regeringens krissamordning måste präglas av stabilitet, oavsett vilka som för tillfället sitter i Rosenbad.  

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.