Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 13:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/antligen-ar-usa-tillbaka-i-parisavtalet/

Ledare

Ledare: Äntligen är USA tillbaka i Parisavtalet

Världens hetaste klimatduo.
Världens hetaste klimatduo. Foto: Andrew Harnik/TT

DN 19/2 2021. I dag återinträder USA i Parisavtalet. Det är inte bara bra, utan nödvändigt. Världen har inte en chans att klara klimatomställningen om inte USA är med.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
USA-valet 2020

Under valrörelsen lovade Joe Biden att USA skulle ta ledningen i klimatarbetet och återinträda i Parisavtalet så fort som möjligt. I dag blir det verklighet, och frågan är om inte det är det viktigaste beslut som den nya presidenten kommer att fatta.

För om drabbningen på andra sidan Atlanten 2020 var ”ett ödesval” för klimatet är 2021 ett ödesår. Klimattoppmötet i november, som skulle ha hållits redan i slutet av förra året men blev uppskjutet på grund av coronapandemin, är det viktigaste sedan mötet i Paris 2015.

Då enades världens länder om att den globala uppvärmningen skulle hållas väl under 2 grader, med sikte på 1,5. Nu är det dags att presentera uppdaterade versioner av de nationella klimatplanerna, vilket är nödvändigt om målet ska nås, eftersom den nuvarande sammanlagda ambitionsnivån är för låg.

Och för att tala klarspråk: Det fungerar inte om USA inte är med.

Landet är inte bara världens näst största utsläppare efter Kina. Det är även världens största ekonomi och har därför en viktig roll när det gäller finansieringen av den gröna klimatfonden, som ska hjälpa fattigare länder som drabbas hårt av klimatförändringarna att ställa om. Därifrån drog Donald Trump tillbaka miljardbelopp, vilket innebär att hans politik inte bara sinkade omställningen nationellt, utan även försvårade situationen globalt, medan Biden tänker göra tvärtom.

Redan under sina 100 första dagar som president är planen att han ska bjuda in till ett internationellt klimatmöte. Han har beslutat att USA:s energiindustri ska vara grön till 2035, att landet ska vara koldioxidneutralt samtidigt som EU, det vill säga 2050, och att klimatet ska genomsyra samtliga områden, som utrikes-, handels- och säkerhetspolitik.

Dessutom – och det är det viktigaste – kommer USA under Biden åter att ta kommandot och bli en global spelare på klimatarenan. Därmed kan en upprepning av misslyckandet på det senaste klimattoppmötet, i Madrid 2019, förhoppningsvis undvikas. Då lyckades man inte fatta beslut på flera avgörande områden, vilket berodde på att ett par länder, bland annat USA, Saudiarabien och Kina, agerade bromsklossar.

De miljarder som världen lägger på stimulanspaket för att få i gång ekonomin innebär en unik möjlighet att ställa om.

Anledningen ansågs vara att USA som första land var på väg ut ur Parisavtalet, vilket visar att en stor del av det driv som krävs för att den globala klimatomställningen ska bli verklighet avtog när det viktigaste landet kastade in handduken. Om Donald Trump hade suttit kvar vid makten i ytterligare fyra år hade det alltså inte varit omöjligt att flera länder använt USA:s frånvaro som ursäkt för att inte dra sina strån till stacken, precis när klimatarbetet snarare behöver en nystart efter pandemin.

Nu lever i stället hoppet. De miljarder som världen lägger på stimulanspaket för att få i gång ekonomin innebär en unik möjlighet att ställa om, förutsatt att pengarna exempelvis går till grön energi, infrastruktur och utfasning av fossila bränslen.

Lägg till att planen är att USA, vid sidan av höga klimatambitioner på hemmaplan, ska leda en satsning för att få alla länder att höja sina klimatåtaganden, så blir det tydligt att maktskiftet kom precis i rättan tid.

För 2021 är som sagt inte i första hand året när Biden blev president. Det är framför allt ett ödesår för klimatet.

Ämnen i artikeln

Joe Biden
Klimatet
Parisavtalet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt