Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-02 08:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/arvid-ahlund-partierna-anvander-ekonomiskt-stod-for-att-salja-in-sig-som-superhjaltar/

LEDARE

Arvid Åhlund: Partierna använder ekonomiskt stöd för att sälja in sig som superhjältar

Ulf Kristersson vill göra det billigare att köra bil.
Foto: Lisa Mattisson

En moderatledd regering kommer att fylla folkets plånböcker, lovade Elisabeth Svantesson i våras.

Det vore bra om den inte fyller fel plånböcker av fel skäl först när vintern är slut.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
VAL 22

På fredag nästa vecka löper riksdagens tillfälliga sänkning av energiskatten från i våras ut. Priset på bensin och diesel kommer då att stiga med 1,30 kronor litern.

Samarbetspartierna till höger vill tvärtom sänka priserna rejält. SD har lovat att göra dieseln 10 kronor billigare, i princip en halvering, mest genom att trolla med skatten och sänka momsen till 6 procent. M har hakat på men vill inte göra riktigt lika vidlyftiga utfästelser, utan talar främst om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå på 13 procent (SD och KD vill sänka den till 6).

De är inte ensamma. S-regeringen föreslog bilägarbidrag redan i våras, och har utverkat ett undantag från EU-kommissionen som skulle göra det möjligt att tillfälligt slopa energiskatten.

EU-undantaget sätter partiernas löften i ett intressant perspektiv. Att skrota energiskatten skulle sänka bensinpriset med tre kronor, enligt uppgifter från finansdepartementet. Kruxet är att de andra medlemsländerna måste ge sitt godkännande. Ingen vet exakt hur lång tid det kommer att ta.

Samma ovisshet omgärdar reduktionsplikten. M och SD vill gå olika långt. L vill knappt sänka den alls. Enas man behöver branschen tid att ställa om. När det får genomslag på slutpriset vet ingen. Det finns också en risk att oljebolagen drar fördel av inflationen och stoppar en del av pengarna i egen ficka, som vid skattesänkningen i våras.

En sänkning av bensin- och dieselskatten med 2 kronor motsvarar nästan 100 miljoner kronor i ryska oljeintäkter varje dag.

Det enda vi vet med säkerhet är att en kraftigt minskad reduktionsplikt skulle göra det omöjligt för Sverige att nå klimatmålet om 70 procent minskade utsläpp från transporter till 2030, Energimyndigheten konstaterade det så sent som förra veckan.

Och vi vet att lägre priser driver upp efterfrågan, vilket oundvikligen gynnar regimen i Kreml. En sänkning av bensin- och dieselskatten med 2 kronor på EU-nivå motsvarar nästan 100 miljoner kronor i ryska oljeintäkter varje dag, visar en färsk studie vid Uppsala universitet. Risken är att Sverige, genom att driva på för undantag, har satt ett slags prejudikat för unionen som helhet.

Blir vintern lika tuff som befarat kommer staten att behöva hjälpa till. Barnfamiljer i Blekinge som sliter med bolån förtjänar inte skyhöga elräkningar för att politikerna har experimenterat med elförsörjningen. Pensionärer i Piteå måste kunna ta bilen till mataffären och fortfarande ha råd att faktiskt handla mat.

Men det är också bra om stödet utformas på ett sätt som ser mer till faktiska konsekvenser och mindre till partiernas alltmer omsorgsfullt odlade bild av sig själva som väljarnas ekonomiska räddare i nöden. Utökade reseavdrag eller bidrag till bilägare i glesbygd är bättre än att öka incitamenten för hundratusentals personer att ta bilen i storstäderna. Att sänka reduktionsplikten kommer därtill inte att hjälpa en kotte vid pump här och nu.

En M-ledd regering ”kommer att fylla plånboken” i svenska folkets fickor, lovade Elisabeth Svantesson i våras. Det vore bra om den inte fyller fel plånböcker av politisk-taktiska skäl först när vintern är slut.

Läs fler texter av Arvid Åhlund

Ämnen i artikeln

Val 2022

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt