Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 08:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/arvid-ahlund-tjatet-om-thatcher-loser-inte-storbritanniens-grundproblem/

LEDARE

Arvid Åhlund: Tjatet om Thatcher löser inte Storbritanniens grundproblem

Penny Mordaunt – Storbritanniens nästa premiärminister?
Penny Mordaunt – Storbritanniens nästa premiärminister? Foto: Justin Tallis/TT

Produktivitetstillväxten i Storbritannien är den lägsta sedan den industriella revolutionen för 250 år sedan.

Torykandidaterna borde fokusera mer på det och mindre på nostalgiska floskler som väljarna inte efterfrågar.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kampen om att efterträda Boris Johnson är redan i gång. I veckan sållades ett gäng kandidater bort – senast på torsdag röstar Tories parlamentsgrupp fram två finalister som partimedlemmarna väljer mellan i september.

Förre finansministern Rishi Sunak, utrikesministern Liz Truss och bubblaren Penny Mordaunt är favoriter. De har olika styrkor men mycket gemensamma svagheter. Britterna är skeptiska till alla tre, Johnsons personliga tillkortakommanden hänger över dem likt de tunga molnen över Islay.

Framför allt är de offer för sina egna ekonomiska budskap som är utformade för en annan tid och plats. Samtliga bedyrar att de är Margaret Thatcher återuppstånden, om än i varierande grad (Sunak är ”Thatcher med förnuft”). De ska sänka skatten, få fart på företagsamheten och sedan sänka skatten igen.

Det är vad partimedlemmarna vill höra men inte nödvändigtvis toryväljarna i stort. Johnson ritade om den politiska kartan genom att vandra mot mitten i ekonomiska frågor 2019; opinionsundersökningar visar tydligt att det är så man numera pusslar ihop en fungerande väljarkoalition. Fler britter vill i själva verket hellre höja skatter och offentliga utgifter än sänka dem – många av dem i forna Labourfästen som Tories gjort till sina.

Att unga britter är jämförelsevis dåliga på att läsa och räkna är antagligen en viktig förklaring.

I en intressant essä (14/7) spårar statsvetaren Matthew Goodwin den ekonomiska åsiktsförskjutningen till åtstramningspolitiken efter finanskrisen 2008 och Storbritanniens allvarliga strukturproblem, vilka torykandidaterna knappt nämner alls.

Produktiviteten – konsten att göra mer med mindre – har i praktiken inte ökat på ett drygt decennium. Hela den rika världen har dragits med de problemen, men britternas är i en liga för sig. Studier – inklusive en från Storbritanniens centralbank – visar att produktivitetsökningarna inte har varit så låga under så lång tid på 250 år, alltså före den industriella revolutionen bröt igenom. Det spelar roll eftersom ökad produktivitet är själva grundförutsättningen för tillväxt (den har också varit usel) och högre löner.

Ingen kan säga exakt vad problemen beror på, men att unga britter är jämförelsevis dåliga på att läsa och räkna är antagligen en viktig förklaring.

Klart är att brexit har förvärrat dem genom att göra företagen ännu mindre villiga att investera i sådant som höjer produktiviteten, som bättre maskiner och forskning.

Stora skattesänkningar kommer inte att råda bot på det eftersom skattesatserna inte är problemet. De är redan låga i internationell jämförelse samt klart lägre än i till exempel Danmark och Nederländerna, länder vars ekonomier presterar betydligt bättre.

Nästa toryledare borde säga som det är, lägga krutet på att förhandla fram ett brett handelsavtal med Bryssel och reformera utbildningsväsendet. Inte slänga sig med nostalgiska floskler som väljarna inte ens efterfrågar.

Läs fler texter av Arvid Åhlund

Ämnen i artikeln

Brexit
Tories

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt