Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Återinför de moderna språken i skolan

Other: Magnus Bard

DN 24/1 2018. Svenska skolpolitiker har avvecklat de moderna språken i skolan. Det är ett gigantiskt feltänkande. Stärk dem i stället.

Det sägs om den irländske författaren James Joyce att han, förutom engelska och irländska, talade god franska, tyska, grekiska och italienska. Eftersom han ville läsa Henrik Ibsen på originalspråk lärde han sig som tonåring hyfsad norska vilket ledde till icke föraktliga kunskaper i svenska. För säkerhets skull studerade han också hebreiska, ryska, kinesiska, japanska ”och andra språk”. 

Det vore mycket begärt att en genomsnittlig svensk 13-åring skulle hålla jämna steg med Joyce. Å andra sidan är det skandalöst låga förväntningar att samma elev inte skulle kunna lära sig mer än ynka två språk, varav det ena dessutom är modersmålet.

I tisdagens artikel på DN Debatt varnar Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, för den svenska skolans språkförbistring. Medan EU strävar efter att elever ska lära sig minst två främmande språk och allt fler länder inför obligatoriska skolstudier går Sverige åt andra hållet – färre och färre läser annat än engelska. Sverige hör till EU-länderna med sämst utveckling på området. I Kristianstads kommun är man på väg att helt avveckla franskan på högstadiet: ”en prioritering”, enligt en av skolcheferna.

Fahlén varnar för de moderna språkens nedgång i ”en alltmer globaliserad värld och i en världsdel där det råder fri rörlighet för arbetskraft”. Den aspekten är inte oviktig. Men språken vore värda att försvara även om ingen svensk elev någonsin skulle gå miste om ett jobb, eller en enda euro, på grund av bristande kunskaper. 

Det finns något oerhört påvert över ett samhälle som begränsar sina ungdomars möjligheter att lära främmande språk. Man lägger en ostkupa över landet. Den som begränsar sin hjärna till ett eller två språk riskerar också att begränsa sina tankar. Genom att man pluggar, säg, franska öppnar sig också i någon mån en fransk idévärld. Man kommer i kontakt med franska författare, filmskapare och konstnärer. Man stimuleras att besöka Frankrike, kanske skaffa vänner i landet. Det ger i sin tur franska tankar – och plötsligt är man i mindre grad en ö, man ingår i ett större sammanhang.

Kanske vill man då också sträcka sina känselspröt än längre ut, mot än fler kulturer – den spanska, tyska, kinesiska, arabiska? Kanske får man också ett större intresse att ta del av närliggande idéer, närboende människor som våra nordiska grannar?

Språk är svårt, i Kristianstad talar vi skånska. Så kan man också skildra ett skolans misslyckande.

Jämför då med den andra modellen som vi kan kalla "svensk skola”. Moderna språk blir något som är enkelt att välja bort. Vi fastnar med en blodpuddingsburgare av pursvenskt och angloamerikanskt och har större insikt om livet i Oregon än i Oslo. 

I dag minskar snabbt antalet elever som lär sig moderna språk. I stället läser de hellre ett Frankensteins monster till låtsasämne som kallas Svenska/engelska eller SvEn, som inte ger betyg och inte har någon kursplan. ”En aktivitet som inte bara saknar ett namn utan också en identitet”, som det kallades i en kritisk granskning år 2009. Under åren har SvEn utsatts för mängder av kritik. Skolverket ville avskaffa det redan 2011. Men SvEn lever kvar, och franskan, tyskan och spanskan minskar stadigt.

Hur skolpolitikerna behandlat de moderna språken är symtom på ett större problem, skolans och samhällets rädsla för det som är svårt. Att lära sig franska, tyska eller spanska är en rejäl utmaning – enklare då att göra det till ett fritt val för eleverna och låta Sverige bli alltmer provinsiellt. 

Språk är svårt, i Kristianstad talar vi skånska. Så kan man också skildra ett skolans misslyckande. Gör det i stället åter obligatoriskt att läsa minst ett språk utöver engelskan.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.