Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Att amerikansk säkerhet kräver tullar är ren bullshit

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker Foto: Jean Francois Badias

DN 25/7 2018. Att USA infört tullar på stål och aluminium är illa, men det är åberopandet av nationell säkerhet som riskerar att underminera efterkrigstidens handelsordning.

När Donald Trumps administration lanserade tullar på aluminium och stål mot omvärlden i våras, så åberopades “nationell säkerhet” och en sällan använd lag från 1962.

Detta är handelspolitisk kryptonit. Världshandelsorganisationen (WTO) ger genom Artikel XXI stort svängrum för handelshinder om den nationella säkerheten anses hotad. Artikeln är tänkt för extrema undantagsfall, men används nu för att åsidosätta hela den mödomsamt framförhandlade ordning som under efterkrigstiden sänkt tullar och försvårat införandet av ensidiga handelshinder.

Donald Trumps agerande är talande för hur populister ser på makten; som ett sätt att till varje pris och utan hänsyn genomdriva sin vilja. I egenskap av “folkets sanna företrädare” anser de sig ha mandat att köra över minoriteter, åsidosätta lagar och strunta i överenskommelser.

Indikerar slutet på mycket av det som är Amerika

Att Amerika sluter sig är en tragedi, men det är sättet det sker på som också indikerar slutet på mycket av det som är Amerika, inklusive den efterkrigstida ordning som bär landets prägel.

Att tullarna motiveras av säkerhetsskäl är, för att låna ett amerikanskt uttryck, "bullshit". Amerikansk stål- och aluminiumimport sker mest från allierade länder som EU, Kanada, Sydkorea och Mexiko.

I sina lynniga svängningar kring vilka länder som ska omfattas och inte, har Donald Trump dessutom demonstrerat att tullarna är ogenerade försök att omförhandla och diktera handelsvillkor.

När Trump på onsdagen möter EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och handelskommissionär Cecilia Malmström i Washington är det ensidiga eftergifter han förväntar sig. Få tror därför att den olyckliga eskaleringen av handelsrestriktioner ska kunna stoppas.

Tvärtom följer en ständig ström av nya handelshinder på de tidigare, helt i enlighet med den logik som beskrivits och kritiserats av ekonomen Ludwig von Mises, där en intervention i ekonomin, just för att den misslyckas, ser ut att skapa behov av fler interventioner.

För amerikanska biltillverkare har exempelvis stål- och aluminiumtullar lett till högre kostnader och sämre konkurrenskraft. Följaktligen överväger Donald Trump nu tullar på import av bilar för att skydda bilindustrin från konsekvenserna av hans förra beslut.

EU har å sin sida svarat på de amerikanska tullarna med strafftullar på amerikansk import. Genom att fördyra import av bourbon, jeans och tranbär vill EU slå mot profilerade tillverkare i viktiga amerikanska politikers valkretsar, men de högre priserna bärs av europeiska konsumenter.

Åtgärderna är förståeliga, men det är tveksamt om de fungerar. EU och USA har flera segdragna handelskonflikter bakom sig, bland annat om hormonbehandlade biffar. Där har upptrappningar inte sällan urartat – som när en amerikansk tull på fransk roquefortost fick fårbonden José Bové att bränna en McDonaldsrestaurang i vad som blev den tändande gnistan för millennieskiftets globaliseringsmotstånd.

I USA har handelskriget med EU dessutom hamnat i skymundan av handelskriget med Kina. Detta rör framför allt tullar införda med hänvisning till kinesiska upphovsrättsintrång och diskriminering av utländska företag. Legitima orsaker, men tullarna är sannolikt fel svar. Enligt tankesmedjan Peterson Institute kommer de främst att skada amerikanska högteknologiska företag, genom att fördyra deras import av billiga komponenter. Ännu en intervention som lär följas av flera.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.