Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-30 11:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/barbro-hedvall-inte-en-termin-for-tidigt-att-forlanga-skolplikten/

Ledare

Barbro Hedvall: Inte en termin för tidigt att förlänga skolplikten

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni vill förlänga skolplikten.
Liberalernas ledare Nyamko Sabuni vill förlänga skolplikten. Foto: Pontus Lundahl/TT

De som går få år i skolan klarar sig dåligt. Att ge dem en längre skolgång är självklart.

Kvarsittning och sommarlovsläsning. Det var för länge sedan en bister verklighet för ett litet antal svenska skolelever: De olyckliga som fått underkänt i ämnen i skolbetyget och vars sociala och ekonomiska förhållanden var sådana att de fick eller måste gå i läroverket.

Sedan var det prövning innan skolan började i augusti. Lättad kunde så eleven börja i den högre årskursen – förhoppningsvis med bättre förutsättningar.

Hela denna procedur är sedan länge borta ur den svenska grundskolan, och nästan alla elever klarar också att nå nästa stadium, att få gymnasiebehörighet. Nio av tio med svensk bakgrund och nästan lika många med utländsk, födda i Sverige, 85 procent. Betydligt svårare har de som kommit när de redan är i skolåldern, bland de nyanlända klarar inte ens var tredje elev att ta sig in i gymnasiet. Då ska vi veta att behörighet betyder att kunna börja på ett yrkesprogram, för dem som tänker sig teoretiska studier är kraven än högre.

Dessa svaga skolresultat är ett elände i första hand för eleven själv, som blir om inte utestängd så hänvisad till en mycket liten del av arbetsmarknaden och riskerar att bli kvar i ett utanförskap utan slut. För samhället i stort är det en förlust när människor inte får chansen att utveckla sin fulla potential.

Nu tänker emellertid regeringen och dess samarbetspartier göra något, skolplikten ska förlängas och sommarlovet kortas. Om detta kan kort sägas: inte en termin för tidigt. Ändå kommer det att ta något år innan lagen har ändrats. 

Bland de nyanlända klarar inte ens var tredje elev att ta sig in i gymnasiet.

För den som kommer hit som barn i mellanstadiet kan skolplikten förlängas till 18 år, och för den som kommer som tonåring till 20 år. Sommarlovet som är tio veckor ska tas i anspråk för studier.

Och detta kommer inte att vara något frivilligt erbjudande utan precis som för andra barn och föräldrar en plikt att gå i skolan. Givet är att den skolgången upphör när eleven når sin gymnasiebehörighet.

För skoltrötta kan detta kanske te sig som värsta straffet, men så ser förhoppningsvis inte de som berörs det. Bland de många invandrare som kommit till Sverige under senare år finns många familjer från krigshärjade länder, deras barn har nästan ingen skolgång bakom sig. Många som en gång gått lite i skolan har hunnit glömma. Andra har sina rötter i stater som inte erbjuder alla invånare skola, de kan vara analfabeter eller näst intill.

Gemensamt för dem är att de startar sitt liv i Sverige på en verklig baspunkt vad gäller skolkunskaper. Samtidigt har deras upplevelser gjort dem äldre än deras år på papperet. En 11-åring med sex år i flyktingtält eller en 17-åring som vare sig kan läsa eller skriva kan ta igen mycket – om hon får läsa i speciell takt. 

Den förlängda skolan kan behöva intensivundervisning för barn som orkar, den kan hämta sina arbetsformer från Komvux när det gäller unga vuxna. Det viktigaste är att den fångar alla som behöver.

Ingen ska lämnas efter lydde en gång ett politiskt slagord. Bra att de kommit ihåg detta i regeringskansliet.