Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/belarus-avslojar-putin-och-vast/

Ledare

Belarus avslöjar Putin – och väst

Minsk, 30 augusti 2020.
Minsk, 30 augusti 2020. Foto: AFP

DN 1/9 2020. Vladimir Putins rätta ansikte visas av hans stöd till diktaturen i Belarus. Men västvärlden är inte längre den demokratiska förebild vi borde vara.

Folket i Belarus tycks vara outtröttligt i sin frihetstörst. I helgen demonstrerade tiotusentals människor mot president Aleksandr Lukasjenko och den charad till ”val” som fortfarande håller honom kvar vid makten.

Sommaren har varit späckad av vittnesmål om regimen Lukasjenkos brutalitet. I söndagens ”Godmorgon, världen” berättade en kvinna, ”Tatjana”, om hur hon inte klarade att bo kvar i sitt hem i Minsk. Bostaden ligger mitt emot en stor polisstation. ”Jag vaknade på natten av de hemska skriken och höga, våldsamma ljud”, sa hon.

På stationen torteras Belarus demokratikämpar. ”Tatjana” berättar om skrik ur alla fönster, om poliser som förolämpade och vrålade åt de gripna, om oroliga människor som samlats för att söka efter barn och anhöriga.

Samtidigt fylls nätet av filmer där fredliga demonstranter misshandlas svårt på gatorna av polis.

Det krävs förstås en särskild sorts person för att leda ett sådant system. Och en särskild person för att dra ut till dess försvar. Turligt nog för diktatorn Lukasjenko har han just en sådan granne i Vladimir Putin.

I slutet av förra veckan berättade den ryska presidenten att han låtit bilda en särskild styrka redo att ingripa i Belarus om ”situationen utvecklas bortom kontroll”. Han talade om demonstranterna och demokratiaktivisterna som ”extremistiska element” och hävdade att ”de belarusiska säkerhetsorganen agerade ganska återhållsamt”.

Visst finns paralleller till Putins agerande i Ukraina i början av 2014. Inte många skulle tappa hakan om det började dyka upp små gröna män i omärkta uniformer i närheten av radiostationer, flygplatser och regeringsbyggnader i Belarus, soldater som absolut inte är ryska ens när det avslöjas att det är just vad de är.

I dag är det internationella schackbrädet inte lika svartvitt. Vad Donald Trump känner för Putin är inte politisk kampvilja utan beundran och avund.

Belarus kallas ”Europas sista diktatur”. Att Vladimir Putin är redo att gå långt för att garantera dess fortlevnad säger allt om hans egen syn på frihet och folkstyre. Han ser på sin västliga granne som Sovjetunionen betraktade sina lydstater i Europa.

Men en skillnad mot kalla krigets slutfas är att då fanns ett tydligare demokratiskt alternativ, en västvärld som relativt enad stod för just den frihet som medborgarna i Sovjetunionen och dess satelliter längtade efter.

I väst rådde yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, den regering som misshagade folket sparkades ut. USA var, trots sina uppenbara brister, fyrbåken för de förtryckta massorna i öst. När president Ronald Reagan uppmanade sin ryska kollega Michail Gorbatjov att riva Berlinmuren, och i klartext befria kommunismens slavar, gjorde han det med trovärdighet.

I dag är det internationella schackbrädet inte lika svartvitt. Vad dagens amerikanske president känner för den ryska motsvarigheten är inte politisk kampvilja utan beundran och avund. Och vad värre är: Förr var de västliga demokratierna förebilder för öst, numera kan det ibland synas vara tvärtom. Allt fler västliga politiker tycks betrakta auktoritära kollegor österut som något av inspirationskällor.

Det blir som en auktoritär ”råttan på repet”-lek: Putin tittar beundrande på Kina, Turkiets Erdogan sneglar mot Putin och regimerna i länder som Ungern och Polen studerar intresserat såväl Erdogan som Putin och antecknar deras knep för att manipulera systemet och behålla makten.

Situationen i Belarus säger även något om oss i väst. Den berättar vad vi kunde och borde vara – symbolen för frihet – och avslöjar vad vi i stället riskerar att bli.

Ämnen i artikeln

Donald Trump
Belarus
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt