Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 10:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/brasiliens-nye-president-planerar-att-skovla-regnskogen/

Ledare

Brasiliens nye president planerar att skövla regnskogen

Foto: Ana Claudia Jatahy

KOLUMNEN. Paulo Artaxo är professor i miljöfysik och chef för fakulteten för tillämpad fysik vid universitetet i São Paulo. 

Jair Bolsonaros politik kommer att påskynda miljöförstöringen på ett dramatiskt sätt. Amazonas är hans måltavla.

Rätta artikel

I förra månaden röstade ett djupt splittrat Brasilien fram en ny president. I valet mellan Fernando Haddad från det vänsterinriktade Arbetarpartiet och den högerpopulistiske Jair Bolsonaro tog brasilianarna populisten, ett utfall som kommer att ha långtgående konsekvenser, bland annat för miljön. Med starkt stöd från de rikaste 5 procenten av befolkningen och ägare till lantegendomar skaffade sig Bolsonaro ett bredare folkligt stöd genom att spela på folks fördomar och rädslor.

Han riktade in sin kampanj på sårbara grupper och lovade att minska eller helt avskaffa skyddet för minoriteter, kvinnor och fattiga. Samtidigt tänker han lätta på Brasiliens stränga vapenlagstiftning och hävdar att om man tillåter alla medborgare att beväpna sig så kommer det att hålla tillbaka den ökande brottsligheten.

När det gäller miljön kan Bolsonaros politik sammanfattas i ett ord: exploatering. Till att börja med vill han minska eller helt avskaffa miljöskyddsregler i Amazonas, världens största tropiska regnskog. Och han vill kraftigt minska skyddet för de ursprungsmarker som tillhör ättlingarna till Amazonas urbefolkning. Han kommer att lätta på de miljömässiga begränsningarna för användning av bekämpningsmedel och reglerna för tillstånd till infrastrukturprojekt.

”Där det finns ursprungsmarker ligger rikedomar under dem”, har Bolsonaro sagt en gång. Med den inställningen har han förklarat att det inte kommer att upprättas fler reservat för ursprungsbefolkningen och att gruvdrift kommer att tillåtas i de reservat som redan finns.

Bolsonaros planer kommer att dramatiskt påskynda miljöförstöringen. Den icke-statliga brasilianska organisationen Imazon rapporterar att 444 kvadratkilometer skog avverkades i september i år. Det är 84 procent mer än i september 2017.

Många lant- eller skogsbrukare exploaterar Amazonas på ett olagligt sätt och riskerar böter eller andra straff. Förväntningen att den nya regeringen inte kommer att upprätthålla de lagar som förbjuder deras aktiviteter har förmodligen redan stimulerat dem att öka sina ansträngningar.

När väl lagarna försvagats eller avskaffats kan man vänta sig att avskogningen skjuter fart rejält. Regeringens synbarliga lust att satsa på sådant som guldgruvor i Amazonas kommer bara att förvärra läget.

Det finns knappast skäl att tro att Bolsonaro inte kommer att kunna driva igenom sin miljöförstörande agenda. Det är ju trots allt så att Brasiliens nya parlament domineras av folk på högerkanten som samarbetar med starka näringslivsgrupper.

För att ytterligare underlätta miljöförstöringen har Bolsonaro förklarat att han ska slå ihop miljö- och jordbruksdepartementen, men han har senare strukit den idén.

Han letar nu efter en miljöminister som är allierad med ruralistas, stora markägare, och har utsett en jordbruksminister som vill häva begränsningarna för användningen av farliga kemiska produkter i jordbruket.

Under valrörelsen förklarade Bolsonaro också att Brasilien skulle dra sig ur Parisavtalet om miljön. Även om han sedan dess övergett detta löfte har han just utsett en utrikesminister som är en klimatförnekande, vetenskapsskeptisk diplomat. Brasilien har också avsagt sig värdskapet för FN:s klimatkonferens COP25 nästa år.

Men Brasiliens ekosystem är inte bara av intresse för landet självt. Brasilien vakar över planetens största tropiska regnskog.

Utöver att Brasiliens naturresurser blir mer sårbara för kommersiellt utnyttjande kommer de oundvikliga nedskärningarna i miljöbudgeten under Bolsonaros ledning att undergräva landets förmåga att bekämpa katastrofer som skogsbränder. Brasilien har redan drabbats av en ökning av sådana bränder, och brandanknuten förstörelse, på grund av att jordbruket breder ut sig, att spaning och övervakning försvagats samt att brandförsvaret rustats ner. Bolsonaros planer kommer att förvärra problemen.

Och detta är inte det enda som blir värre. Den socioekonomiska ojämlikheten kommer att öka. Och när regeringen lämnar över mer makt över regnskogen till storföretag kommer vanliga medborgare, inklusive småbrukare och städernas fattiga, säkert att drabbas.

Men Brasiliens ekosystem är inte bara av intresse för landet självt. Brasilien vakar över planetens största tropiska regnskog, hela världens förråd av ekologiska tjänster, ett ställe dit det mesta av jordens biologiska mångfald finns koncentrerad.

Amazonas är ett hem för fler djur- och växtarter än något annat jordbundet ekosystem och dess regn och floder försörjer stora delar av Sydamerika.  Dessutom lagras enorma mängder kol i Amazonas miljarder träd. Under de 100 senaste åren har Brasilien minskat den atlantiska skogen med över 90 procent, avverkat mer än 50 procent av savannen El Cerrado och nästan 20 procent av Amazonas.

I en tid när klimatpanelen IPCC slår larm om att vi skyndsamt måste minska utsläppen av växthusgaser kommer Bolsonaros politik att leda till det rakt motsatta. Olyckligtvis för Brasilien och den övriga världen finns det inga skäl att tro att han inte skulle kunna eller vilja driva igenom sina planer.

Översättning: Lars Ryding

Copyright: Project Syndicate