Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 14:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/brexit-ar-dyrt-i-langden-gar-det-inte-att-strunta-i-verkligheten/

LEDARE

Ledare: Brexit är dyrt – i längden går det inte att strunta i verkligheten

På väg ut ur dimman.
Foto: Oli Scarff/AFP

DN 24/11 2022. Rishi Sunak tillhör dem som röstade för brexit och trodde att det skulle ge ekonomiska fördelar till Storbritannien.

Nu verkar han ha förstått att så inte var fallet.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Det blev ett brutalt möte med verkligheten för Liz Truss.

Hon hade övertygat Torypartiet om att hon var rätt person för premiärministerskapet med löften om stora skattesänkningar. Att de var lånefinansierade och det brittiska skuldberget redan högt gjorde inget. Ekonomin skulle få en sådan fart av medicinen att statens intäkter snart ändå skulle stiga och skulden sjunka.

Finansmarknaderna trodde inte på teorierna. Räntorna sköt i höjden och pundet dalade. Såväl Truss ekonomiska program som hennes partiledarskap visade sig ha kortare livslängd än ett salladshuvud.

Efterträdaren Rishi Sunak har ordinerat en mer traditionell kur för att få bukt med underskott och skulder: skatterna höjs, utgifterna ska pressas. Det är inte roligt, men det är vad de ekonomiska realiteterna fordrar.

Det är dock inte det enda verkligheten kräver, vilket till slut kanske också sjunkit in på 10 Downing Street.

Varför går det så dåligt för Storbritannien? Beror det på brexit?

Frågan ställdes till Rishi Sunak av Financial Times reporter Sebastian Payne i samband med G20-mötet på Bali förra veckan.

Premiärministern svarade att det inte bara är Storbritannien som är på väg in i en lågkonjunktur, hela världsekonomin är det. Huvudorsakerna är pandemins efterverkningar och de stigande energi- och matpriser som Putins invasion har gett upphov till, underströk han. Och tillade sedan att alla länder har ”idiosynkratiska saker” som påverkar just deras utveckling.

Så kan man också beskriva utträdet ur EU. Det är i alla fall det närmaste en brittisk premiärminister kommit ett erkännande om att det har ett pris.

Att det sitter hårt inne är inte konstigt. Torypartiet har sedan folkomröstningen gjort det till sin uppgift att realisera ”brexitvinsten”. Avregleringar och nya handelsavtal, möjliggjorda av de klippta banden med Bryssel, ska skapa tillväxt.

Därför sökte Boris Johnson inte bara ett utträde utan ett hårt sådant för att slippa bindande åtaganden gentemot EU: ingen tullunion, inte ens ett särskilt omfattande frihandelsavtal ville han ha.

Storbritannien är det enda av G7-länderna vars ekonomi inte har återhämtat sig efter pandemin.

Problemet är bara att handelsavtal med Australien (26 miljoner invånare på andra sidan jorden) inte kan väga upp medlemskap i världens största frihandelsklubb (447 miljoner invånare på andra sidan Engelska kanalen). Många regler, om till exempel djurskydd, vill britterna dessutom ha kvar.

Financial Times går i en nyligen publicerad video noggrant igenom de ekonomiska konsekvenserna av britternas stenhårda brexit: Pundet har förlorat i värde, men exporten har inte fått sig någon skjuts eftersom landet samtidigt förlorat tillträde till sin viktigaste exportmarknad. Näringslivet har bromsat sina investeringar. Företag har flyttat delar av sin verksamhet till kontinenten.

Storbritannien är det enda av G7-länderna vars ekonomi inte har återhämtat sig efter pandemin. Bnp beräknas i det långa loppet vara 4 procent lägre än om man stannat i EU. Britterna har helt enkelt blivit fattigare. Det slår också mot statens finanser.

Svältkuren som Rishi Sunak ordinerar är alltså inte Liz Truss fel. Till viss del kan den däremot tillskrivas brexit. Det finns ett mått av ironi i att hon, till skillnad från honom, röstade nej till utträdet.

Under helgen rapporterades det plötsligt att premiärministern var beredd att söka närmare förbindelser med EU, övertygad om att det krävs för att den brittiska ekonomin ska komma på rätt kurs. Ett avtal av schweiziskt snitt pratades det om.

På måndagen avvisade Sunak alla sådana planer. Den politiska verkligheten står i vägen. Torypartiets högerfalang vill inte släppa tesen om en ”brexit-vinst” och sitter på de avgörande mandaten i parlamentet.

Troligtvis kommer väljarna behöva säga sitt för att brexitörerna ska ryckas ur sin villfarelse, eller åtminstone förlora sin vetoposition.

För att få fart på tillväxten krävs dock att Storbritannien närmar sig EU. Hur lång tid det går att strunta i de ekonomiska realiteterna varierar. I längden brukar de trumfa det mesta.

Ämnen i artikeln

Brexit
Rishi Sunak

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt