Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Brexitröran ett bevis för det problematiska med folkomröstningar

Det är fortfarande oklart vad "Vote Leave" egentligen betyder.
Det är fortfarande oklart vad "Vote Leave" egentligen betyder. Foto: Matt Dunham

DN 24/7 2018. Brexit har satt britterna i en rävsax. Och påmint oss andra om hur problematiskt det är att avgöra stora politiska frågor genom folkomröstningar. 

Från början fanns ett uppenbart problem med Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet: Det var tydligt vad alternativet stanna betydde, men innebörden av lämna var ett mysterium.

Vissa Brexitförespråkare såg det som en möjlighet att stänga dörren till världen utanför – och framför allt för migranter. Andra betraktade det som en chans för ett internationalistiskt Storbritannien att kasta av sig oket från ett inåtvänt Europa.

Theresa Mays regering har i två år stångat sig blodig i försöken att reda ut vad det betyder att lämna unionen. Först häromveckan enade den sig kring en mjuk Brexit. Mays Toryparti, liksom det brittiska parlamentet, är dock lika delat som tidigare.

Brexit illustrerar en problematik med folkomröstningar: Få politiska frågor av vikt kan reduceras till ett enkelt lämna eller stanna, för eller emot, ja eller nej. Det går så klart att ha fler alternativ. Vi hade det i våra folkomröstningar om kärnkraften 1980 och tjänstepensionerna 1957. Frågornas komplexitet gjordes mer rättvisa, men utfallet blev inte enklare att tyda.  

Politik är oftast för komplicerat för folkomröstningar. Inte för att väljarna är dumma. Utan för att politikens olika delar är för tätt integrerade för att man ska kunna bryta ut en bit och reducera den till en fråga med två alternativ. 

Ändå: politikens komplexitet är inte det enda, och inte det tyngsta, argumentet mot folkomröstningar.

Just nu breder en diskurs ut sig som ställer folket mot eliten, väljarna mot politikerna. De senare framställs som skilda från, och satta i en maktposition gentemot, de förra.

Skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati är inte att folket får säga sitt i det ena men inte i det andra fallet.

Men det är att göra våld på verkligheten. I vår representativa demokrati finns inget sådant enkelt förhållande. De folkvalda är folkets representanter. Gillar man inte sina politiker kan man rösta bort dem och det är fritt fram att själv bli kandidat.

Skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati är inte att folket får säga sitt i det ena men inte i det andra fallet. Utan de mekanismer som används för att omvandla dess vilja i politiska beslut.

Eftersom direktdemokratins folkomröstningar inte på något vis är mer demokratiska än den representativa demokratins parlamentsval är det inte självklart hur de två ska vägas mot varandra. De brittiska väljarna har visserligen röstat för Brexit. Men både före och efter har de också valt parlament där en majoritet av ledamöterna vill stanna i EU. Vad väger tyngst, deras röster i en folkomröstning eller i parlamentsval?  

Sist men inte minst: Demokrati innebär olika former av majoritetsbeslut. Men det är inte liktydigt med majoritetsvälde. Skyddet av minoriteter är en integrerad del av vår moderna, liberala demokrati.

Därför är folkomröstningar särskilt vanskliga i konstitutionella frågor. För sådana används normalt kvalificerade parlamentsmajoriteter eller dubbla beslut med val emellan, för att skapa skydd för grundlagsstadgade rättigheter.

Men i folkomröstningar gäller nästan alltid principen 50 procent plus en av rösterna. Därmed kan majoriteten bryskt radera minoritetens fri- och rättigheter. De britter som planerat sina liv utefter de förutsättningar som ett EU-medborgarskap gav dem kan vittna om det. 

Brexit har satt Storbritannien i en rävsax. Vad alternativet lämna till slut kommer att betyda vet ingen. Sannolikt lär en majoritet känna sig snuvad. Det är en skarp påminnelse om hur vanskligt det är att avgöra stora politiska frågor genom folkomröstningar.     

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.