Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Dags för MP att ta ut skilsmässa och börja leva ett liberalt liv

Foto: Janerik Henriksson/TT

DN 16/8. Under hela mandatperioden har Miljöpartiet varit en lydig och lojal partner till S. Nu kan  de gröna äntligen ägna sig mer åt klimatfrågorna än åt arbetsklimatet i Rosenbad. Det är bra för svensk politik.

VAL 2018

Amerikanska forskare har konstaterat att ju mindre en hund är desto högre upp riktar den strålen när den kissar. ­Hypotesen är att den lilla ­hunden vill framstå som större och mer respekt­ingivande än den är.

Det kan ge en något att tänka på i valtider.

KD, valrörelsens chihuahua, vill gärna vara tuffast på rastplatsen: Fler poliser! Hårdare straff! Mer kärnkraft! Liberalerna, den svenska politikens jack russell (mycket studsande på begränsad plats) mopsar upp sig med krav på skattesänkningar och mer EU.

Och Miljöpartiet, mandatperiodens trogna gårdshund i Rosenbad?

Av de tre partier som löper störst risk att ramla ur riksdagen verkar MP nu ha minst skäl till oro. Det beror på att vi alla har skäl att känna just detta, oro. För 30 år sedan, 1988, var det döda sälar längs Sveriges kuster som såg till att MP kunde ta plats i riksdagshuset. Nu blir det sommarens ångestsvettiga föraningar om klimatförändringarnas konsekvenser som räddar kvar de gröna.

Liberalerna lär också klara sig. Partiets grundläggande problem: att det är så hårt och ensidigt förknippat med en enda fråga buren av en enda företrädare, skolan respektive Jan Björklund, kan paradoxalt nog i valrörelsens slutskede visa sig vara en fördel. Väljarna kan vara beredda att köpa allt det andra partiet säger sig stå för och vilja genomföra (EU, skatterna) i trygg förvissning om att när det ­kommer till kritan blir det ändå bara skola och Björklund. 

Värre är det för KD. Ena stunden vill partiet buffa med nosen och få oss att minnas Alf Svensson och hans medkännande, folkliga och socialt engagerade konservatism. I nästa stund försöker partiet inbilla oss att det är en kamphund som egentligen borde tvingas bära munkorg. Det är förvirrande. Varför ska man rösta på ett parti som inte själv vet varför det finns till?

De senaste månaderna har MP visat tecken på självständigt liv

I ett politiskt landskap där allt som varit fast tycks på väg att förflyktigas, där blocken spricker, ett tidigare marginalparti förvandlas till maktparti och de tidigare maktpartierna tvingas ta risken att marginaliseras på allvar, är det ett överlevnadsvillkor att vara någorlunda stadigt förankrad i sin egen historia och sin egen ideologiska grund.

Det borde också i fortsättningen finnas plats i den svenska riksdagen för ett autentiskt kristdemokratiskt parti genomsyrat av folkrörelsemoral. Men finns det plats för, och behov av, ett parti präglat av Groucho Marx-principen ”det här är våra krav och gillar ni dem inte har vi andra”? Tveksamt.

Och finns det plats för ett grönt parti vars allt överskuggande ambition de senaste åren har varit att gå fot, sitta vackert och vifta på svansen när husse förklarat att det ena eller det andra inte varit okej? Kanske inte, men de senaste månaderna har MP visat tecken på självständigt liv, därtill tvingat både av verkligheten (torkan, bränderna och de andra väderkatastroferna) och det stundande valet. Miljöpartiet tycks vara på väg att bli sig självt, mer intresserat av klimatfrågorna än av arbetsklimatet i regeringskansliet.

Under torsdagen håller regeringen sensommarmöte på Harpsund. Enligt Svenska Dagbladet vill de två regeringspartierna inte längre visa varandra sina budgetunderlag.

Det är glädjande nyheter för Miljöpartiet som äntligen tycks vara på väg bort från hundkojan, och för svensk politik, som behöver ett Miljöparti som vågar bejaka sina liberala instinkter.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.