Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 21:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/darfor-ar-en-liberaliserad-arbetsratt-sa-avgorande-for-sverige/

Svensk politik

Därför är en liberaliserad arbetsrätt så avgörande för Sverige

Illustration: Magnus Bard

DN 12/10 2020. Sverige behöver mer rörlighet på arbetsmarknaden. Framför allt unga, långtidsarbetslösa och nyanlända har svårt att få ett jobb. Och många med fast anställning trivs inte där de är.

Sveriges regering kan inom kort falla på frågan om arbetsrätten. S, MP, C och L har kommit överens om att den ska moderniseras och ”anpassas efter dagens arbetsmarknad” och att förändringarna ska vara på plats 2021. Varför är detta så viktigt?

Jo, därför att svensk arbetsmarknad är stel och tudelad. Inne i värmen finns fastanställda människor. På utsidan märks öppet arbetslösa, men där finns också de som studerar, vikarierar, frilansar eller driver företag för att de inte har några bättre alternativ.

Varför är detta så viktigt? Jo, därför att svensk arbetsmarknad är stel och tudelad.

I augusti hade 5.116.000 människor sysselsättning och av dem hade 3.849.200 en fast anställning, 768.200 en visstidsanställning och 498.800 var företagare. Totalt saknade nästan en halv miljon svenskar jobb. Bland ungdomar var arbetslösheten 22,5 procent. Även äldre arbetslösa samt flykting- och anhöriginvandrare har mycket svårt att få ett arbete, enligt IFAU.

Det behövs en ökad och mer jämt fördelad rörlighet på arbetsmarknaden. Dels för att fler ska kunna försörja sig genom att jobba, dels för att matchningen ska bli bättre.

I Danmark, ett grannland med en lika omfattande välfärdsstat som den svenska, har man valt en modell med ”flexicurity” på arbetsmarknaden. Arbetsgivare kan relativt enkelt säga upp personal, men danskarna har samtidigt lättare att få en ny tjänst eftersom fler rör på sig och företagen har mindre att förlora på att pröva ett samarbete. Flyktinginvandrare har också fått jobb i högre utsträckning, medan lågutbildade infödda har fått mer kvalificerade arbeten. Detta visar en SNS-rapport på området.

I mitten av 1900-talet myntade LO:s egna ekonomer begreppet ”vingarnas trygghet” om vikten av att kunna röra sig på arbetsmarknaden.

I en föränderlig värld är status quo varken den bästa lösningen för den enskilde eller för arbetsgivare. Många fastanställda i Sverige är ”inlåsta” på en arbetsplats och i en bransch där de inte trivs, men de stannar ändå därför att arbetsmarknaden är så stel. Forskning visar att det inte är gynnsamt för hälsan och att sjukskrivningarna är högre i denna grupp.

I mitten av 1900-talet myntade LO:s egna ekonomer begreppet ”vingarnas trygghet” om vikten av att kunna röra sig på arbetsmarknaden. Men 1974 föreslogs – i strid med Saltsjöbadsandan – en lagstiftad arbetsrätt. Lagen om anställningsskydd kom sedermera att bli helig för facken och nu hotar systemförsvararna i LO och Vänsterpartiet att fälla statsminister Stefan Löfven.

Den 1 juni presenterade justitierådet Gudmund Toijer det 700-sidiga betänkandet ”En moderniserad arbetsrätt” på regeringens uppdrag. Ett av utredningens förlag är att arbetsgivare ska få undanta fem medarbetare från turordningsregeln ”sist in, först ut” vid uppsägningar – nu får företag med högst tio anställda göra undantag för två personer. Samtidigt föreslås en lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att erbjuda kompetensutveckling till alla sina arbetstagare, som har minst sex månaders sammanlagd anställningstid – oavsett anställningsform.

Det handlar alltså inte om ett förödande systemskifte – vilket vissa nu vill få det att framstå som – utan om att möjliggöra för fler att hitta sin rätta plats på arbetsmarknaden.

Det handlar alltså inte om ett förödande systemskifte – vilket vissa nu vill få det att framstå som – utan om att möjliggöra för fler att hitta sin rätta plats på arbetsmarknaden. Fler ska kunna försörja sig, trivas och utvecklas. Arbetsgivare ska kunna ha så kunniga och motiverade medarbetare som möjligt. Och samhällsekonomin ska få bättre förutsättningar att växa mer.

Kanske kommer parterna ändå sätta sig ner igen och verkligen komma överens om spelreglerna. För som ordförandena för LO och Arbetsgivareföreningen sade när de skakade hand i Saltsjöbaden 1938: ”Vi sitter ju på samma gren.” Då, liksom nu, skakades världen av rejäl turbulens. Fler svenskar behöver sannerligen vingarnas trygghet i arbetslivet.

Ämnen i artikeln

Bard
Arbetsliv
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt