Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Därför måste väst hålla ihop

Foto: Alexej Druzhinin/AFP

DN 28/3 2018. Nervgiftattacken i Storbritannien kan inte ignoreras. Den visar varför västvärldens demokratier måste samarbeta mot Putin.

Västvärldens massutvisningar av ryska diplomater, även kallade spioner, saknar motstycke sedan kalla krigets dagar. Moskva kommer säkert att svara på samma sätt. Det är lätt att konstatera att relationerna mellan öst och väst är sämre än på länge.

Att bena ut varför är lika enkelt. Mordförsöket på den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter i södra England är exempellöst. Kemiska stridsmedel har använts på europeisk mark för första gången sedan andra världskriget, därtill på allmän plats. Nervgiftet Novitjok är extremt kraftfullt, och dussintals personer kom till skada.

Ingen förfogar över Novitjok förutom Ryssland. Specialistkunskaper krävs för att hantera ämnet. Och om Kreml har tappat kontrollen över lagret borde man tala om det i stället för att fabulera om att Sverige och andra länder skulle ha experimenterat med giftet.

Brexit var ett dåligt beslut. Det hindrar inte att britterna fortfarande behöver Europa (och USA), och EU britterna.

Men konspirationsteorier och rena lögner ingår allt som oftast i den ryska världsbilden. En antivästlig retorik paras med aggressivt uppträdande, från Ukraina till Syrien till Östersjöregionen. Ryska hackare skapar oreda i andra länders demokratiska val, trollfabriker göder hat och polarisering världen över, cyberattacker riktas mot parlament och kraftstationer.

Den västerländska solidariteten bakom Storbritannien är på många sätt imponerande. USA, Kanada, i skrivande stund 17 EU-länder och ytterligare ett antal europeiska stater har beslutat om utvisningar av ryssar. Effekten är framför allt symbolisk. Betydelsen ligger i markeringen av enighet. För den haltar alltför ofta.

President Donald Trump har ifrågasatt Natos kollektiva försvarsgarantier. Han har hotat med handelskrig mot ett EU som ”beter sig väldigt illa”. Ryssland brukar han däremot vilja samarbeta med, och Vladimir Putin säger han inget ont om. I stället ringde han och gratulerade sin kollega till den valseger som byggde på fusk och manipulation. Rysslands inblandning i det amerikanska valet 2016 kallar Trump en bluff.

Inkonsekvensen är synlig även nu. USA utvisade hela 60 ryssar, och Vita huset förklarade att Trump varit drivande. Det är i så fall märkligt, eftersom han inte offentligt har tagit åt sig äran utan låtit tjänstemännen sköta saken. Administrationen inser hur konstigt det hade sett ut om USA lämnat sin gamla vän Storbritannien i sticket, men Trump själv har hållit sig undan.

EU har för sin del stått fast vid de sanktioner mot Ryssland som infördes på grund av den olagliga annekteringen av Krim, men flera länder har knorrat. De valvinnande populistpartierna i Italien vill häva dem. Österrike, Grekland, Cypern och några till avstod från att delta i utvisningsaktionen. Den tyska socialdemokratin kan inte blunda för nervgiftattacker, men är normalt sett full av förståelse för ryssarna.

Brexit ökar inte direkt sammanhållningen i Europa. En tidvis bitter fejd pågår om villkoren efter det brittiska utträdet ur EU. Frågan är hur mycket solidaritet som kan uppbådas därefter.

Men västvärlden måste stå upp för gemensamma värderingar, inte bara om kemiska stridsmedel utan om demokrati och mänskliga rättigheter. Brexit var ett dåligt beslut. Det hindrar inte att britterna fortfarande behöver Europa (och USA), och EU britterna.

Putin har gjort sig förtjänt av fler sanktioner. Ryssland är mycket sårbart för inskränkningar i olje- och gasexporten. Den ryske presidentens rika vänner i London och USA behöver inte sitta i orubbat bo.

Ingen är ute efter att straffa vanliga ryssar. Men ryska illgärningar kan inte få passera ostraffat.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.