Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Den obarmhärtige samaritens migrationspolitik

Foto: Patrik C Österberg

DN 7/5 2018. Nej betyder nej, säger Socialdemokraterna och Moderaterna om flyktingpolitiken. De borde lägga till: Men aldrig till vilket pris som helst.

Det är en gammal Sverigedemokratisk dygd att anmäla kyrkor som gömmer flyktingar. Jimmie Åkessons mentor, Anders Westergren i skånska Höör, fick flera familjer utvisade när han hjälpte polisen på 90-talet. I en intervju med Sydsvenskan (5/5) säger SD-ledaren att sådant ”civilkurage” nu borde bli lagstadgad plikt för var och en.

”En svensk angiver”, det får väl bli partiets nya budord.

Man ska vara varsam när man drar paralleller till Nazityskland eller DDR, som bland andra Moderaternas gruppledare Tobias Billström gjorde i helgen. I de flesta rättsstater, inklusive Sverige, har allmänheten någon form av lagstadgad skyldighet att avslöja brott.

Men att hjälpa utvisningshotade flyktingar är än så länge inget brott. De starka politiska reaktionerna på Jimmie Åkessons angiveriutspel kommer också ur en sund moralisk reflex. Svensk rättskänsla, skulle man kunna kalla den.

Svensk rättskänsla, skulle man kunna kalla den.

För Socialdemokraterna och Moderaterna borde Åkessons argumentation samtidigt bli en tankeställare. Steg för steg har partierna tömt migrationsdebatten på nödvändiga nyanser. Successivt trappas retoriken upp, inte minst mot de som kallas papperslösa. Tidigare motsägelser i politiken rensas nu ut.

Nej betyder nej, ”annars har vi ingen trovärdighet i flyktingmottagandet", som statsminister Stefan Löfven sa på en uppmärksammad presskonferens i förra veckan. Särskilt efter terrordådet på Drottninggatan har utvisningarna blivit en svartvit fråga. Löfven anförde själv fallet Rakhmat Akilov som argument för hårdare tag.

I sitt vårtal i helgen gick Jimmie Åkesson visserligen ett steg längre när han beskrev höstens riksdagsval som ett val mellan terror och välfärd. Men det kan inte vara alldeles enkelt för väljarna att skilja tankarna åt.

Det är viktigt att Migrationsverkets beslut har verklig betydelse. Asylrätten innebär att vissa får avslag. Därför är fungerande utvisningar avgörande. Det skuggsamhälle som växer när människor ändå stannar måste bekämpas.

Men ingen demokratisk nation i världen lyckas helt. Och de länder som släpper alla hämningar och går in för att ryta ”nej är nej” skapar nya problem.

Att fullständig ”ordning och reda” i migrationspolitiken är en illusion har inte minst Theresa Mays regering lärt. En mängd historier om en vidrig behandling av karibiskfödda britter har skakat landet under våren. Krigsveteraner har nekats vård, somliga har vägrats inresa i landet.

I förra veckan fick inrikesministern Amber Rudd avgå. Den ”fientliga miljö” som myndigheterna odlat har blivit ett gift för hela samhället.

En otyglad jakt på papperslösa kan lätt urarta så. Överbudspolitiken leder till repressiva åtgärder, som snart visar sig otillräckliga. Det blir en spiral av stegrad retorik och allt hårdare politiska medel. Visst kan man bygga barbari på legalism och principrytteri.

Det krav på civilkurage som Jimmie Åkesson argumenterar för kallas i vissa länder för samaritlagar. Ja, alltså efter Bibelns lära om barmhärtighet och osjälvisk människokärlek. Ett sådant hyckleri.

Att det är tillåtet att gömma flyktingar kan ses som ett uttryck för just de kristna värden som Sverigedemokraterna gärna använder som slagträ mot muslimer.

Andra partier måste förklara hur det ligger till: Ett civiliserat samhälle måste ge spelrum för motsägelser. En princip måste balanseras mot andra, till exempel medmänsklighet. Nej betyder nej, men aldrig till vilket pris som helst.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.