Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-23 19:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/den-ryska-propagandan-tar-inget-jullov/

Ledare

Den ryska propagandan tar inget jullov

Illustration: Magnus Bard

29/12 2019. Det ryska propagandakriget rullar på med oförminskad styrka. Källkritiken är viktigare än någonsin.

Det är den 18 december 2019, och forskare har just köpt 54.000 ”interaktioner” på Facebook, Instagram, Twitter, and Youtube. Så många gillanden, delningar, kommentarer och videotittanden får man för 300 euro, alltså ungefär 3 350 kronor.

Interaktioner är bra till mycket, kanske framför allt för att skapa opinioner och få en åsikt eller en person att framstå som betydligt mer populära än de är. 

Köpare av de 54.000 fejkade reaktionerna var forskare från Nato CoE, Natos strategiska kommunikationscentrum, i Riga. Vad de köpte var interaktioner från fejkade konton av det slag som sociala medier-jättarna regelbundet lovar att komma till rätta med men som fortfarande i stor utsträckning seglar vidare på nätet under falskt flagg.

Några slutsatser: Nästan alla av de stora tjänsterna inom manipulationsbranschen finns i Ryssland. De allra flesta används i kommersiella syften, men fejkade kontona har också använts på ett stort antal politiska sajter, inklusive hos två icke namngivna presidenter.

Marknaden, konstaterar forskarna, är enorm.

Anledningen till att inte nyheten om de 54.000 fejkade reaktioner tapetserade medier världen över är nog dels att ingen är särskilt förvånad längre, dels att manipulationerna bara är ett litet vapen i den enorma, lågintensiva och kroniska informationskrigföring som bedrivs från Vladimir Putins Ryssland.

Varje vecka kommer nyhetsbrevet ”Disinformation revue” från ett EU-projekt till försvar mot den ryska propagandan. Under året har ryska organisationer bland annat spritt nyheten att jultomten i USA snart ska vara könsneutral, att pengar till tyska förskolor i stället hamnar hos migranter – och inte minst att den svenska regeringen satsar 5 miljoner kronor på en sajt som ska lära nyanlända invandrare att ha sex med svenska kvinnor.

Den sista är en medveten misstolkning av informationssajten umo.se, sponsrad av Sveriges regioner, där ungdomar får information om bland annat sex, psykisk hälsa, alkohol och droger. De tecknade modeller som finns på sajten är både ljus- och mörkhyade – det räcker för att sätta fart på Putins informationskrigare, och vips har vi ännu ett bevis på den svenska systemkollapsen.

Hon trodde att avslöjandet skulle leda till ett ramaskri, att fabriken skulle stängas. I stället var det få som brydde sig.

I höstas kom den ryskbrittiske journalisten Peter Pomerantsevs senaste bok, ”This is not propaganda”. Där berättar Pomerantsev om Ludmila Savchuk, kvinnan som avslöjade den ryska trollfabrik där hon tidigare varit anställd. 

Hon trodde att avslöjandet skulle leda till ett ramaskri, att fabriken skulle stängas. I stället var det få som brydde sig. Inte ens hennes terapeuter tyckte att det hela var så mycket att bry sig om. Varför, undrade de, la hon egentligen så mycket kraft på att motarbeta den ryska staten – var hon i själva verket en sorts mutad förrädare?

Det var, skriver Pomerantsev, som att fabrikens världsbild verkligen hade trängt in i det ryska undermedvetna.

Samtidigt fortsätter propagandamaskinerierna, Putins och andras, att sprida sina påståenden om att EU skapades av nazister, att Greta Thunberg är en handdocka för judiska globalister och att vaccinet är skadligare än sjukdomen. 

Och, här hemma, att den svenska julen återigen stod under hot från pk-eliten, regeringen och/eller muslimer.

Målet är inte nödvändigtvis att vi ska tro att det är bokstavligt sant. Det räcker med att vi börjar tvivla på vad vi ser, vad vi tror att vi vet, vad vi anser kan vara det enda rimliga.

Men det är inte så att den som får flest upptummar har rätt. Aldrig har källkritiken varit viktigare än nu.

 

I en tidigare version av ledaren var årtalet för köpet av ”interaktionerna” felskrivet.