Den som vill slå ut Sverige behöver inte ens en armé - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Den som vill slå ut Sverige behöver inte ens en armé

Illustration: Magnus Bard
Illustration: Magnus Bard

DN 22/4 2018. Det elektroniska samhället är ett sårbart samhälle. Och det är inte bara våra privatliv som står på spel. Det är våra liv i sin helhet.

I onsdags gick brandlarmet i ett datacenter i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Det tycks ha utlösts av misstag, men det automatiska vattensprinklersystemet hann fördärva servrarna som styr börserna i Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn och de baltiska staterna. Handeln klipptes av fullständigt. Först vid 15-tiden kom den i gång igen. 

En aktiestrateg som intervjuades av TT tonade ned det inträffade. ”Det är jätteovanligt att det blir på det här viset”, sade han . Han tycktes helt ha missat poängen. Och det är han inte ensam om.

Det är sårbara tider vi lever i. Exakt hur sårbara är kanske svårt att riktigt greppa. För Facebook må ha lämnat ut enorma mängder information till privata företag, och i utfrågningar kan vd:n Mark Zuckerberg inte ens svara på om sajten dessutom fortsätter att samla in information om användarna efter att de loggat ut och surfat vidare. Men det är inte bara våra privatliv på internet det gäller. Det är våra liv i sin helhet.

Allt större del av vår tillvaro kräver numera internetuppkoppling. Det är rent av ett uttalat mål från svenska myndigheter att alla kontakter ska ske elektroniskt. Banker och affärer eftersträvar ett kontantlöst samhälle. 

Och det är klart att det är bra för dem att kunna dra ned på lokalhyra, personal och porto. Det är också smidigt för medborgarna att kunna sköta sina ärenden när de har tid, i stället för att ta sig till en specifik fysisk plats och köa under kontorstid. 

Men vad händer när internet börjar krångla? Det krävs numera mycket lite för att saker ska sluta fungera.

Hans vapen? Fyra billiga mobiltelefoner med kontantkort.

Häromveckan trumpetade sajten Business Insider ut att ”internets värsta tänkbara scenario till slut har inträffat i verkligheten", och att ett helt land kopplats ned utan att någon förstår varför. 

I det här fallet handlade det om två dagars total internetskugga i Mauretanien, men det berodde inte på ett trassel av sladdar som strulade utan att någon kunde hitta felet. Det framgick tvärtom rätt omgående att någon hade kapat en undervattenskabel vid kusten. Sakkunniga är övertygade om att det rör sig om ett sabotage. Men ingen vet.

Så lätt är det att störa ut civilisationen. Lika förfärande lätt är det för privatpersoner att sabotera. Förra året utsatte exempelvis en svensk man SOS Alarm, polisens växel och Södersjukhuset i Stockholm för upprepade överbelastningsattacker som gjorde att det tutade upptaget när folk ringde för att få hjälp. Hans vapen? Fyra billiga mobiltelefoner med kontantkort.

Man behöver inte ens ha egna prylar. För ett par år sedan lyckades en hacker i USA släcka ned Twitter, Spotify, Netflix, New York Times, CNN med mera i flera timmar genom att smitta intet ont anande människors teknikprylar – webbkameror, babymonitorer, termostater – med virus och sedan beordra dem att gå till attack. De flesta ägarna lär aldrig ens ha märkt något.

Det är spännande tider vi lever i. Och farliga. För en främmande makt eller terrororganisation som vill slå ut Sverige behöver inte ens en armé. Det räcker att störa ut våra kärnkraftverk. 

När vi står utan ström står vi utan pengar, eftersom nästan ingen använder kontanter i någon större utsträckning längre. Vi står även strax utan mat, eftersom affärerna inte kan beställa varor, kunderna inte kan betala för sig och Sverige gjort sig av med de förråd av förnödenheter som tidigare stod redo i händelse av kris.

72 timmar förväntas var och en numera klara sig på egen hand om en katastrof inträffar. Hur då? Det är en fråga som är värd att ställa sig.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.