Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 10:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/desperat-och-feltankt-av-moderaterna-om-arbetskraftsinvandringen/

Ledare

Desperat och feltänkt av Moderaterna om arbetskraftsinvandringen

Foto: Magnus Bard

Utomeuropeisk arbetskraft kompletterar den svenska i branscher med arbetsbrist. De berikar både sig själva och Sverige.

Ekonomer beskriver arbetskraftsinvandring som frågan där det ligger miljarddollarsedlar på marken. När människor tar sig från ett fattigt till ett rikt land för att arbeta ökar deras produktivitet betydligt. Samma arbetare som på Haiti tjänar omkring 1 000 dollar om året kan i USA tjäna 25 000 dollar om året på ungefär samma jobb.

I teorin ger det enorma överskott, som förvisso främst tillfaller den som har möjlighet att flytta. Men också i praktiken är möjligheten att arbeta i Sverige en vinstaffär för samtliga parter. Arbetskraft från Öst- och Centraleuropa ger ett litet men positivt bidrag till den svenska statskassan, och skattar man värdet av arbetskraftsinvandringen från utomeuropeiska länder adderades uppskattningsvis 34 miljarder kronor till Sveriges bnp förra året.

Det är denna arbetskraftsinvandring som Moderaterna nu vill ”se över”. Men inte för att se hur vinsterna för alla parter kan bli större, inte heller för att minska alla kompetensutvisningar som drabbar människor och företag på grund av nitiska regeltolkningar av en motsträvig byråkrati, utan för att ”lägga förslag på en betydande skärpning” (DI 13/11).

Lämpade personer för detta säsongsarbete bland arbetslösa svenskar kan alltså redan i dag sättas i arbete, och kommer att ha jobb även om det kommer flerdubbelt med bärplockande thailändare. Kristersson skapar en falsk motsättning

Ansatsen är fundamentalt feltänkt. Moderatledaren Ulf Kristersson tror till exempel att bärplockare kan rekryteras bland inhemsk arbetskraft om vi stänger porten för de runt 6 000 gästarbetare som årligen kommer från huvudsakligen Thailand.

Men bärplockning kräver specialisering och uthållighet nog att få ihop 50-70 liter om dagen. Få svenskar finner det mödan värt. Skogen är dessutom full av bär och bara omkring 5 procent plockas. Lämpade personer för detta säsongsarbete bland arbetslösa svenskar kan alltså redan i dag sättas i arbete, och kommer att ha jobb även om det kommer flerdubbelt med bärplockande thailändare. Kristersson skapar en falsk motsättning.

Omkring 90 procent av den utomeuropeiska arbetskraftsinvandringen 2018 kom till sektorer med brist på arbetskraft. Den är ett komplement som får svenska verksamheter att fungera bättre, från it till livsmedelsindustrin, i storstäder som på landsbygden. I boken ”Global migration” skriver nationalekonomen Joakim Ruist: ”Om man vill skapa ett regelverk som så effektivt som möjligt ger förutsättningar för den invandring som arbetsmarknaden efterfrågar, ser Sveriges politik för arbetskraftsinvandring ut att vara ett föredöme.”

Integrationen av utlandsfödda med uppehållstillstånd är en annan fråga och kan inte ställas mot en arbetskraftsinvandring som sker i bristyrken och för specialiserat säsongsarbete. Problemen för denna grupp är snarare att många saknar utbildning och kompetens, och dessutom bor i stadsdelar eller på orter på avstånd från tillgängliga jobb. Utbildning och rörlighet på bostadsmarknaden hjälper denna grupp, inte strypt arbetskraftsinvandring.

Arbetskraftsinvandringen är ett komplement som får svenska verksamheter att fungera bättre, från it till livsmedelsindustrin, i storstäder som på landsbygden

Kristerssons kritik mot spårbyten är ett annat stickspår. Kristersson kritiserar att 2 700 asylsökande kunnat stanna genom att arbeta, men vad är problemet? Vill vi ha ett rimligt och hållbart regelverk för migration så bör driftiga människor som hittar jobb och försörjning kunna stanna på dessa meriter. Bara om man har som mål att hålla så många utlänningar som möjligt borta är det logiskt att strypa denna möjlighet.

Att kritiskt nagelfara reformer är viktigt, och visst finns problem som behöver åtgärdas. Försörjningsansvar bör gälla för medföljande anhöriga, där har Kristersson rätt. Fusk bör också beivras, men här har mycket redan gjorts. För personliga assistenter och för anställningar inom hotell och restaurang är dokumentkontrollen nu mer noggrann. Bärplockandet har fått tydligare villkor. Mer kan göras, exempelvis genom att myndigheter lättare kan dela information. Men generella restriktioner skjuter för brett mot specifika problem, hela vårdsektorn inklusive assistenter omfattar exempelvis bara 2 procent av arbetskraftsinvandringen.

Moderaternas utspel andas desperation. De förespråkar svepande och illa genomtänkta restriktioner för att kunna posera som tuffa och restriktiva mot utlänningar, ett ovärdigt agerande av ett parti som i decennier varit en viktig röst för företagsamhet, handel och öppenhet.

Att låta människor från andra länder komma hit för att förverkliga ambitioner och bidra med sin kapacitet på arbetsmarknaden är att spela en konstruktiv roll i världen, och dessutom något Sverige tjänar på.