Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 00:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/det-blir-allt-svarare-for-norge-att-ignorera-oljefragan/

LEDARE

Ledare: Det blir allt svårare för Norge att ignorera oljefrågan

Norsk oljeplattform i Nordsjön.
Norsk oljeplattform i Nordsjön. Foto: Universal Images Group North America LLC / DeAgostini / Alamy Stock Photo

DN 9/9 2021. Norge går till val på måndag och för första gången förs en reell politisk diskussion om stopp för oljeutvinning. Det är hög tid för landets politiker att släppa skygglapparna och förpassa oljans betydelse för norskt välstånd till historien.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Opinionsmätningarna talar sitt tydliga språk inför måndagens val i Norge: Med stor sannolikhet blir det en rödgrön majoritet i stortinget och ett maktskifte. Statsminister Erna Solberg, ledare för Høyre, får i så fall tacka för sig och lämna över makten till Arbeiderpartiets (AP) Jonas Gahr Støre, som hoppas bilda regering med Senterpartiet (SP) och Sosialistisk Venstreparti (SV).

Valkampanjen dominerades länge av regeringsfrågan. Sakpolitiken hamnade i skymundan. Fram till de senaste veckorna, då den norska oljan och dess påverkan på klimatförändringarna letat sig in i debattens centrum. För första gången blåser det upp till reell politisk strid om de statliga stöd till oljeindustrin som en bred majoritet hittills har sett som självklara.

Det är på tiden.

Det faktum att Norge inte kan leva på oljan för evigt borde dessutom motivera en mer djuplodande sakpolitisk debatt.

Underlaget för den tilltänkta rödgröna regeringen är splittrat i frågan. Miljøpartiet De Grønne  – vars mandat Jonas Gahr Støre kanske också kommer att behöva – har lovat att inte stödja en regering som låter bolagen leta efter nya oljefält. Men Senterpartiet, liksom Arbeiderpartiet och Høyre, avvisar bestämt en omprövning av skattesubventionerna. Fackföreningsrörelsen och industrin har också gjort gemensam sak mot åtstramningar i oljepolitiken.

Oljeindustrin sysselsätter 200 000 norrmän och har utan tvivel bidragit till att göra landet till ett av världens rikaste. Oljan har dessutom i decennier vävts in i ”framgångssagan Norge,” landet som undvek naturresursernas förbannelse och pumpade in vinsterna i en välfärd som kom alla medborgare till del.

Motsättningen har alltför länge tillåtits lamslå norsk klimatpolitik. Norge vill vara ett föregångsland på klimatområdet – 2019 beslutades exempelvis att den norska oljefonden skulle sälja alla aktier i bolag som exploaterar och producerar olja och gas. Trots detta har oljans koppling till välfärden och identiteten som undantagsland tillåtit utvinningsfrågan att frikopplas från den generella klimatpolitiken.

Så kan det inte fortsätta.

Internationellt sett är forskarkåren i princip överens: En stor del av de fossila bränslen – framför allt kol men också olja – som finns i jorden måste stanna där, om världen ska ha en chans att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Andra länder, som Danmark, Frankrike, Irland, Spanien, Nya Zeeland och Costa Rica, har redan beslutat om olika typer av tillståndsstopp för olje- och gasutvinning. Men i Norge ledde coronakrisen till ytterligare stöd och nya investeringar, ett försök att artificiellt kompensera för den efterfrågechock som drabbade den globala oljemarknaden, i stället för ett försök att påbörja omställningen.

Det faktum att Norge inte kan leva på oljan för evigt borde dessutom motivera en mer djuplodande sakpolitisk debatt. Landet kommer inte bara att behöva en energiomställning. Nya exportindustrier måste också utvecklas och arbetsmarknaden ställas om.

Förutsättningarna för detta är i grund och botten goda. Värdet på oljefondens tillgångar uppgår till 11 000 miljarder svenska kronor. En stor del av det svarta guldet måste visserligen stanna i marken, men Norge har en högutbildad arbetskraft och ett investeringsutrymme finansministrar i andra länder bara kan drömma om.

Den politiska kraft som riktades mot att fördela oljerikedomen måste nu användas för att skapa en grön ekonomi.

Läs mer:

Kravet inför valet: Norge måste sluta leta efter olja och gas

Ämnen i artikeln

Klimatet
Norge
Val Norge

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt